Ett hundigt liv med Nässla

I dag är jag bitter..

2012-01-27T10:18:00.000-08:00

Men, det ska jag inte fokusera på alls nu, utan nu ska jag bara dela med mig över vad jag känner om Sverige i allmänhet. Visst, man kan bli rätt irriterad på det ena och det andra som sker i samhället och vad som tillåts och inte, men det finns vissa saker som är helt toppen med vårat land! Förutom det faktum att jag som vuxen kan välja att studera nästan vad jag vill, till en kostnad av ingenting, kan jag dessutom låna all studielitteratur jag behöver, och alla andra böcker jag vill läsa också. Biblioteken är fantastiska, som har mängder av böcker, ger möjlighet till surf, skriva ut, låna filmer (gratis på vårat bibiliotek!) och allt är gratis (eller ja, utskrifter kostar väl nån krona om man ska vara petig). Min lärare som har utbildat sig i USA där han kommer ifrån berättade att han fick betala närmare 500kr per föreläsning på sitt universitet.

Vidare så är ju allemansrätten helt suverän, tänk att man kan gå ut i skogen och bara njuta av den utan att äga den, det kan man inte i varje land ska ni veta. Inte nog med det, om inte vädret ger oss den årstiden vi vill (vi som vill ha vinter) ställer kommunen upp med att pumpa med snökanonerna så det går att åka både spår och backar. FANTASTISKT!

Trots att den här lilla muppen väckte oss kl 5, 6 och 10 i morse för att hon var tvungen att skita är hon också ett av livets guldkorn (jag brukar inte sova så länge men när man ränt ut och bajsat hund lite då och då blir det som det blir..).

Guldkorn

2012-01-25T09:47:00.000-08:00

Har ju glömt att skriva om gårdagens guldkorn. Vi var och tog en promenad i snön hos Jens (för första gången har Stockholm mer snö än vad vi har!) och vi körde på samma koncept som sist dvs ingen träning, bara nöje för hundarna och oss :) Dock kan vi ju inte hålla oss helt så vi gjorde varsitt skott (utan kast) och efter det en dubbelmarkering i skogen.

Inför skottet förberedde jag externbelöning bakåt och hade henne kopplad, bara för att hon inte skulle få chansen att springa, springa och springa. Döm om min förvåning när hon sitter helt stadigt utan att ens rycka till i skottet! Kopplet och att vi var på ny plats tror jag påverkade det, men helt klart så skönt att det gick bra och där lämnade jag det. Det var guldkornet helt klart. Thisbe däremot gjorde en Nässla, tror hon haft några pass med apport på kastaren och fått en annan förväntan.

De fick sen en varsin dubbelmarkering och Nässla löste sin fint. Thisbe fick en lite svårare genom att den första hamnade bakom en sten och den andra betydligt närmare än vanligt. Stenen hade inte varit något problem om Thisbe inte hade eld under tassarna de första minutrarna, sött men kanske inte effektivt ;)

I vardagen har jag själv blivit bättre på att bara knalla in i närliggande skog och träna fotgående i snår och ris, det går bättre och bättre! Finns ju ingen anledning till att jag måste gå på asfalten bara för att vi bara ska rasta, eller hur? Skapar också tydlig start och slutritual som jag tror Nässla behöver. Ja, det var nog det, i morrn ska jag lägga spår till lilla Lystra och efter det tar vi oss en liten promenad, trevligt.

Baka en kaka

2012-01-23T10:39:00.000-08:00

Jag älskar att baka, men passionen är inte lika stor över att öka i vikt, därför tänkte jag idag förena nöjet med lite nyttigare saker, nämligen att baka åt vovven. Hade letat upp en del recept, både ur en bok och på nätet och här kommer en liten beskrivning över godsakerna.

Falska chokladrutor (=Hundens lördagsgodis) hämtad ur Hundens lilla godisbok skriven av Åsa Tova Bergh.

Mixa 400gram rå lever (jag köpte en sån där färdig korv med 500gram leverfärs istället)

Tillsätt

3dl rågflingor (hittade jag inte i butiken så jag köpte kornflingor istället)

1 dl vetekli (hade inte det hemma så jag använde krusakli)

1/2 tsk bakpulver

1/2 - 1 dl vatten (jag tog vattnet från kycklingmagarna och levern jag kokade samtidigt)

Bred ut på plåt med bakplåtspapper, grädda ca 10-15 minuter i 200 grader. När det stelnat på ytan ska du ta ut plåten och dela det i lämpliga rutor. Vänd kakan upp och ner, låt godisdrivan ligga på plåten i svag värme tills allt är knaprigt. Rör om ibland.

Smeten

Klara

Torkad leverpastej
Det här är ett helt freestylat recept med tips från Zandra. Grov leverpastej som delas och sen torkas i 100 grader i några timmar.

På väg in i ugnen

Blodbullar

Ett recept jag hittade någonstans på nätet, minns ej var (sen tycks samma recept finnas på samtliga sidor, så det är nog inget unikt recept heller).

4msk ströbröd

2dl blod

400g blodpudding

2 ägg

(konsistensen blev alldeles blöt, jag kompletterade med en hel del mjöl och havregryn)

Blanda ströbröd och blod, låt svälla i 10 minuter. Mixa blodpudding och ägg, blanda allt och rulla bullar och stek i smör. Förvara fryst.

På svällning, mums.

Ska jag rulla den här konsistensen?? I don´t think so..

Lite bättre. Tänker dock inte stå och steka några bullar.

Ut med allt i en form istället!

Det är det här de sjunger om i Dirty Dancing - Hungry eyes!

Tonfiskbitar
Stulen från Zandras blogg.
2 burkar tonfisk i vatten
4 dl mjöl
2 lättvispade ägg
2 msk riven parmesan (I don´t think so, den skippade jag)
Blanda allt, ha på bakplåtspapper 180 grader 10 minuter (jag körde dem sen med första receptets kakor i blandad kompott så de fick torka lite till)

Riikas hundkex (hämtad från Hundspecialistens hemsida)
Grisnjure/hjärta/lever (jag hittade inget av det och tog kycklingmage och kycklinglever istället)
8-10krm vetegroddar (orka mäta med det lilla måttet, lite på känslan helt enkelt)
Vetemjäl tills degen blir kladdfri
1,5dl olja
En skvätt fil
En skvätt vatten (jag hade varken fil eller vatten, tog i vatten från koket istället)

Koka inälvorna 15 minuter, kör i mixer, blanda i allt tills det ej är kladdigt längre. 175 grader 10-15 minuter som kulor eller stänger (jag tar inte mer än nödvändigt i snusket så det blev en platta på plåten här med)

Förbaskat kladdig smet

Behöver jag säga något?

Det är viktigt att vi inte glömmer något i ugnen.

En del av skörden

Så, en liten recension av det då..

Falska chokladrutor Smidigt recept, speciellt när det går att köpa leverfärs färdigt. Helt klart värt att göra igen. Förlorade dock Nässlas smaktest mot blodbollarna. Vet dock inte om hon verkligen valde efter smak eller bara tog det som var närmast.. Kladdfria och smular inte.

Torkad leverpastej I teorin smidigt, i verkligeheten kladdigt, tog lång tid och fett som sjutton. Inget jag kommer ha i fickan trots att jag nästan bränt bitarna för att torka ut så mycket som möjligt. Nässla har inte fått provsmaka dem ännu då jag just tog ut dem. De fick vara i längst.

Tonfiskbitar Hur enkelt recept som helst och helt kladd och smulfria. Mjuka bitar som lätt går att dela i framtida träning, men det går likabra att ha större bitar som nog även går att ha i jackan utan att bli helt fettig.

Blodbollar Mindre smidigt recept och skulle man dessutom stå och rulla det till bollar skulle de gå fetbort. Vet inte om det egentligen är värt att böka med mixern när det går så mycket smidigare att bara micra puddingen och då smidiga träningsbitar den vägen. Nässla har dock valt dessa framför alla andra (men som sagt, valet hon gör kan vara ogenomtänkt). Bra träningsbitar, jobbig process.

Riikas Hundkex Vet inte om jag hade för lite mjöl för kladdigt var det och de blev inte riktigt så bra som jag ville ha dem torra heller. Smular mycket och är även lite kladdiga (kan bero på oljan). Med tanke på att man ska koka snusket först och sen förorena mixern med inälvorna och resultatet inte blev super kommer jag inte göra dem igen.

Jag kommer förvara allt i frysen (förutom en liten ranson att ha till hands då såklart), tänker inte riskera att något möglar med all tid jag lagt ner. Vi får väl se vad Nässla kan lära sig på det här gottet då!

Spridda skurar

2012-01-21T13:18:00.000-08:00

Min ras, förutom flat, som jag bara måste ha är mastiff, den engelska varianten. Genom mina vänner på skånegården har jag helt fått mitt hjärta stulet av en härlig sådan, "lilla Selma". När jag under en period var hundlös fick Selma klämma sig in i min lilla Polo (bil - inte tröja) och vara med på kurser/utbildningar som jag gick. Å vilken hund! Kanske inte det mest alerta att jobba med, men som vän är hon alldeles, alldeles .. underbar!

I dag såg jag av en händelse (läs Nässla ville ut och akutskita klockan 5 på morgonen och jag kunde inte somna om och fick slösurfa allt jag kunde) på blocket en annons från en kennel jag har blivit rekommenderad när det kommer till rasen. Det kryllar ju inte av uppfödare till den rasen direkt så man blir ju nyfiken. SKKs databas är ju fantastisk (förutom det faktum att sidorna inte kan gå tillbaka, ibland vet man ju inte var fasiken man är längre) och jag tittade upp lite olika individer. Det är inte första gången, förra gången gav jag upp, likaså idag. Det finns ju två saker man kan titta på hos dessa hundar. Röntgenresultat och utställning. Sistnämnda bekommer mig inte, men när det knappt finns något röntgenresultat att titta på och när det väl finns är det så otroligt spridda skurar. En kull kan ha allt från A-E. Nästa generation likadant osv. Känns som att om det blir en sån hund får man helt enkelt ta vad man får, svårt att försöka ha alla syskon fria, har inte sett en enda kull där alla är jämnlika (å andra sidan har jag inte haft så tråkigt, vet du någon frisk linje - tipsa mig gärna!).

Nåja, det är inte aktuellt nu, i dagsläget har jag en prioriteringslista som ser ut som följer: jobb - hus - hund (okej, om huset drar ut på tiden kanske den prioriteringsordningen måste ändras). Men valpsugen är jag. Lite. Ibland,. när jag tappar bort mig. Sen ska vi inte glömma mr Nässelhusse som inte har glömt pain-in-the-ass-tiden när vår lilla nuvarande svarta var aningen jobbig, han har inte börjat få sug i valptarmen kan jag säga. Äsch, egentligen skulle jag bara kunna åka ut till vännerna och sno ljuva Selma, men hon är aningen svår att få ner i fickan (och in i bilen) utan att de skulle se något. Bjuder på lite ögongodis istället!

Det kanske inte syns men hon sitter i mitt knä.

Den här bilden älskar jag, för att den är så knäpp! Där ligger en cool mastiff och i bakgrunden ligger Kerstin under en presenning och blir väckt av sin hund. På en gräsmatta, bara så där :) Historien bakom bilden är att vi gick en brandvarnarutbildning och Egon (om jag inte missminner namnet på Kerstins dalmatiner) skulle lära sig väcka henne. Selma chillar.

Nässla tycker Selma är lika cool som jag anser henne vara. De tycks ha samma undersökningslust. Efter Selma tittat klart i tältet var Nässla tvungen att göra detsamma.

Försök till lek, inte det lättaste att flirta upp henne, men när hon väl kommer igång är det livligt :) I bakgrunden ser ni ljuva Ture, en borzoi som var mycket speciell han också. Han lekte föresten med vita tigrar när han var valp om jag inte missuppfattat något. Uppfödaren jobbade nämligen på parken zoo när tigerbäsarna kom och då fick de bo hos henne, samtidigt som hon hade valpar.

Om Selma kan vila kan tillomed yrvädret göra det.

Selma är verkligen idolen. Nära hela tiden.

Har ingen riktigt bra bild på de mjuka goa läpparna som man bara vill borra in näsan i och mysa.

Hopp & Lek!

2012-01-20T08:30:00.000-08:00

Har varit social i dagarna men det har, till Nässlas (och kanske min egen) glädje varit hopp och lek helt igenom (om vi bortser från tre markeringar igår). Gårdagen spenderades hos Jens och Nässla sprang, sprang och sprang, så härligt att se henne få göra det äntligen. Tasskyddet var av och det gick fint ändå :)

Bilden är från Nässla och Thisbes 1årsdag som firades i kohagarna.

Idag skulle vi ha tränat lite med Zandra men vi skippade träningen och tog en lång promenad, fikade (när hundarna tuggade, kampade och hade allmänt skoj tillsammans) och sen en sväng till, trevligt det med. Både hundarna och vi själva kan nog behöva bara vara ibland.

Dirigeringar

2012-01-18T04:58:00.000-08:00

Idag var kalendern tom, men istället för att slöa bort dagen framför datorn har jag sett till att få en del gjort. Mathandlande, tvätt, bakning, disk och sen det bästa - hundträning. Tog med mig några frysta fåglar och klövar tillsammans med dummy och bollkastare ut i "våran" skog. Planen var fotgående bland viltet och sedan dirigeringsträning med fokus på stanna och ta mina signaler, något som det har slarvats en del på slutet (ja, innan skadan alltså).

Bollkastare är ju en underbar uppfinning, med den kan jag kasta jättelånga dubbelmarkeringar och eftersom de blir långa hinner jag när hon är borta kasta några åt andra håll som jag sedan kan skicka henne på linjetag, det gjorde jag idag. Det var inte så långa linjetag/dirigeringar, utan fokus låg som sagt på att lyssna/titta på mig. Däremot blev några svårare genom att vara över stock och sten, plus att det inte fanns dofter från mig i områdena hon skulle till. Å just ja, inga stigar heller, vi var mitt i skogen. Med tanke på de förutsättningarna gick det oväntat bra idag. En gång när jag skickade henne på "ut" (bara muntligt) vände hon sig om och sen stod hon helt förstenad, inte ens svansen rörde sig. Så stod hon länge och verkligen funderade, för bakom henne var det ett ENORMT träd som låg i vägen. Tillslut tog hon min maning av "ja" och tog sig försiktigt framåt och sen lyssnade hon på kommandot hopp och kom över. Jag tycker det är bra när hon stannar upp och verkligen blir fundersam för då får jag för mig att hon faktiskt tänker och är medveten om vad det är hon gör. Däremot upptäckte jag att vi måste träna mer på närsökssignalen, speciellt med mitt handtecken, för när jag visade det ville hon gärna komma upp till där jag pekade..

Fotgåendet var inga problem efter hon upptäckt klöven. Då gick hon så där "jaha, den här leken, ja den går ju till så här" *stirra på matte*.. Fåglarna verkade inte så där intressanta, kan vara för att de var frysta, men också att hon såg mig lägga ut, dvs nyfikenheten av vad hon känner är inte lika stor.

Kan tro Nässla var glad över hopp och lek kommandot sen i skogen. Två flattefnatt fick hon till, vilken glädje :) Tassen har varit utan strumpa sedan i söndags och inget har hänt, peppar peppar.

Nu ska jag lägga mig i sängen och vila ett tag, åkte längdskidor igår (det finns ett område där de gjort i ordning backe och slinga några mil bort) och så mycket har jag inte skrattat på länge. Nu har jag träningsvärk de luxe dock, så vilan behövs =P

Utsläckning

2012-01-17T00:15:00.000-08:00

Igår fick jag ett litet pass av extinction burst - utsläckning när jag skulle logga in på Facebook. Jag har höjd säkerhet på mitt konto och på nya datorer krävs det att jag får ett sms när jag ska logga in för att verifiera. Igår fick fejjan för sig att inte minnas min dator och jag loggades ur och när jag skulle logga in igen så fick jag ingen kod via sms. Då började mitt beteende likt detta:

Tillslut lyckades jag få till det genom att de ringde upp mig (dator) och jag kunde återställa min ordning och logga in. MEN.. de där sms:en kom. I natt. 10 gånger. Jag kommer aldrig mer bli så hysterisk på min inlogg på fejjan, det där var, om man ska använda operant inlärning-termer, ett riktigt positivt straff. Tyvärr drabbade sambon också av incidenten, men han räknade bara till fem sms så han kom ju lindrigt undan. Ja jösses vad säger man?

Nyttohund

2012-01-16T07:39:00.000-08:00

Sen Nässla har varit valp har hon fått lära sig att göra nytta i hemmet, jag kan ju liksom inte vara hennes slav utan hon ska hjälpa mig. Här kommer ett litet axplock på vad hon gjort för hushållssysslor under åren. Observera att ingen bild är uppgjord (även om sanningen kanske är aningen filad på).

Redan första veckan fick hon lära sig att fönstrena ska vara rena och att det är hennes jobb..

Har man kissat på golvet får man torka upp det själv!

Sina husdjur gör man rent hos själv, inte mattes jobb..

..gardinerna måste strykas..

..disken ska bli ren..

..och sitt eget bo får man svabba själv.

Att handskas med skyffel OCH borste är inte lätt, men lika bra att lära sig som valp.

Återvinning har vi även förr hävdat är en del av Nässlas nyttohundsjobb.

Varje vardagsmorgon går vi och hämtar en metro som Nässla bär hem. En gång mötte vi en man som undrade varför jag var tvungen att följa med och hämta tidningen, att hon då inte gjorde sitt jobb riktigt. Vet inte om han inte insåg att vi bor mitt i stan och metron hämtas 200 meter härifrån, vid ganska trafikerad väg?

Hon som hårar ner får även hjälpa till med tvätten.

Förutom dessa sysslor följer hon ofta med till Willys (väntar så klart utanför med husse) och hon måste bara bära hem något, ibland måste jag nästan köpa ett paket glass så hon inte ska bli tjurig för att hon inte får bära. Bara för hennes skull alltså.. När jag jobbade en gång förut hade jag en kollega som tyckte synd om asshundar som fick bära saker. Jag tror inte riktigt hon träffat en hund som Nässla, om hon inte får bära är det mest synd om oss andra..

Länkar

2012-01-15T06:05:00.000-08:00

Nu har jag tagit mig i kragen och lagt upp en egen sida med länkar för de sidor jag ofta besöker som är hundrelaterade. Det finns ingen inbördes ordning, det var himla svårt att få till det rättvist, men nu är det som det är. Kika in under fliken "länkar" om du vill snoka på mina vänner ;-)

Vilket skit

2012-01-15T01:48:00.000-08:00

Igår lossnade knappen på mina Lundhagsbyxor efter drygt 8 timmars användande. Vilket skit alltså, ingen kvalitet bara för att de har märke. Som tur är så är jag en riktig samlare och har kvar massor av påsar med knappar från diverse klädesplagg och lyckades hitta en som gick att använda, nu hoppas jag det håller. Precis som med hundstrumporna jag berätta om i förra inlägget är jag så less på sånt man köper som inte håller, visst att konsumtion är bra för samhällets ekonomi, men nån måtta får det väl vara?!

Igår var vi i AHA-hundarena och tränade för första gången. Det var inte alls så kallt som vi trodde innan utan det gick att ta av sig och träna i varm tröja. Underlaget är krossad sten/grus så det blir lite dammigt, men å andra sidan hade ju alternativet varit att stå ute i leran så då hade vi ändå behövt tvättas efteråt. Detta går ju att sopa bort. Träningen då.. Visst var det lite svårare att fokusera på en ny plats och dessutom var Ava med, som hon lekte med härom dagen. Vid ett tillfälle när Nässla hade blicken på Ava och Zandra tjoade "JA!" till en av sina hundar tog Nässla det som att det var till henne och studsade fram till Ava men kom snabbt tillbaka. Mycket jobb med framför-position blev det kring åttans frestelse så även om vi inte utnyttjade tiden blev det konstruktivt det vi gjorde. På kvällen var Ava hos oss men då blev det sova för hela slanten, något annat alternativ fick de inte ta för sig helt enkelt. En ridgeback låter lite mer än en flat när hon studsar på golvet, så med hänsyn till grannarna fick de båda vara still ;-)

Man tager vad man haver

2012-01-13T07:06:00.000-08:00

Nässla saknar verkligen snön, så mycket att hon rullar i allt vad som kan tänkas vara likt. Som en isfläck på 30 cm..

De senaste dagarna har blogggandet prioriterats ner en aning då vi idag lämnade in C-uppsatsen. Fy sjutton vad skönt och snart kan jag hämta ut min examen. Dock har jag inte hittat jobb ännu och kommer därför läsa vidare lite och nu lämnar jag ekonomin till förmån för arbetslivspsykologi. Jag har en tenta kvar dock på måndag (prioriterade bort den till förmån för Ullared förra gången när jag skulle gjort den) så jag har fortfarande en del annat att göra. Annat jag behövt lägga ner tid på är dessa:

..sy upp ett gäng strumpor till lilla tassen. De jag köpte var ju katastrof. Den ena har hon tappat bort (på 30 meter) och den andra är trasig överallt. När det är minusgrader fungerar det bra med vanlig strumpa (inte för att jag själv har i överflöd..) men som ni säkerligen har märkt är vädret aningen instabilt och därför behöver vi galonskydd till regniga dagar. Visst slits de men långt ifrån skiten från affärerna, och billigare blir det också. För en hundring har jag säkert fått ihop 10 strumpor i fleece eller galon jämfört med 129 för två i butik (som inte uppfyller syftet jag har behov av).

Igår åkte vi till Jens för första gången på en månad. Tyvärr glömde jag hjärnan hemma och förutom lite fotgående blev nog inte så mycket produktivt gjort, den dagen lämnas till handlingarna med goda förhoppningar till framtiden istället ;-)

Ikväll är det rallyträning och jag har designat banan. Fokus ligger på mina hatskyltar alla kategorier, nämligen front i alla varianter som finns. Nässla har en tendens att göra saker på eget bevåg när vi gör dessa så träning behövs defenetivt!

I morgon ska vi prova på den nya hallen i Kvicksund, för 200 spänn får vi komma på varje öppen träning i några veckor, helt klart värt, speciellt med tanke på hur okul det var utomhus typ igår.. Då kommer även våra skånska vänner, och deras hund Ava får åka med oss hem en stund på kvällen. Förutom det blir det nog ide framms till måndag em då tentan är avklarad (ja, jag är oerhört optimistisk som börjar tentaplugga en vecka innan, verkligen).

Utvärdering av första passet med nya knep

2012-01-09T04:52:00.000-08:00

Gjorde mig en liten hinderbana idag som Nässla skulle få ta sig igenom fotgåendes. Så här såg den ut:

Startar längst upp, avslutar vid ikeakassen. Bruna pluppar är träd/buskar, glömde rita in det.

Första omgången blev det lite hejbaberibba första gången jag lät henne ta belöning, hon visste inte riktigt vilken hon skulle ta och var som en flipperkula. Efter några gångers belöning fick jag till det hur jag skulle göra för att hon skulle förstå. När vi kom till klöven började hon verkligen förstå leken. När vi kommit i "mål" efter första varvet tog jag med mig ikeakassen, gick runt och började om och då fick hon plocka in alla föremål ett och ett (efter ett fint fot förstås). På andra varvet insåg jag värdet på vissa föremål (och bristen av värdet på andra). Att ha en boll bland fåglarna var ju exempelvis rätt menlöst. Fann också att klöven slog nog högst av allt. Rätt bra faktiskt visade det sig eftersom en klöv är ju betydligt smidigare att träna med än en fågel. Håller för att kastas, hämtas och dreglas på betydligt fler gånger än en stackars liten kaja.. Vi avslutade med att träna uthållighet i fotgåendet mot just klöven efteråt på grusvägen, inte så lätt som man kan tro, trots att hon kan den leken..

En annan sak jag tänkte på gällande klöven är att viltspåret verkligen är försummat i träningen som varit och jag har inte insett hur kul hon verkligen tycker det är, eller snarare hur mycket värd klöven är. Viltspåret har varit en liten del på hörnet för meritering och lite för att hon verkar tycka det är kul, men det här gav en annan insikt om vad hon egentligen tycker om. Men lugn bara, vi kommer fortsätta med apporteringen också ;-)

En annan sak som jag erfarade idag var att trots att hon fick hopp och lek i skogen (tjohoooo hälsar Nässla) märktes det inget på tassen. Hon hade visserligen strumpan på sig, men nu tror jag vi är godkända för ett besök hos bästaste syster Thisbe (och bästaste hussen Jens). Äntligen!

Två dagars aktivitet

2012-01-07T09:53:00.000-08:00

Nu lider vi inte längre av tristessen här hemma, hela två dagar har vi aktiverat oss rejält. Fortfarande med aktiveringar som har varit relativt lugna för tassen och den har därmed klarat sig fint!

Igår åkte vi redan kl 10 och mötte upp Zandra, Emma och Sara, för en dag med träning. När jag kom till platsen hade lilla Lhyra fått ett blodspår upplagt till sig så jag väntade utanför bilen en stund vilket ledde till att Nässla hetsade upp sig en aning.. Så mycket stressmjäll (eller något öht) har jag inte sett på säkert ett år, men fy bubblan vad orättvist livet var när hon inte fick komma ut ur bilen på den där roliga platsen med en gång. Suck. När spåret var genomfört och Emma var på plats började vi med att träna hälsa fint med varje hund, samt tandvisning för de som ville det. Som vanligt sa Nässla att "aha, den här leken, ja nu kan jag den" och då är det inte så stor vits att träna just där och då.

Efter det gick vi till en plats i skogen (eller typ kalhygge med grästuvor) där vi körde lite olika apporteringsövningar, själv gjorde jag enligt plan och gick fot mot figurant som hade lagt ut grejs i skogen. Vi la även ut ett sök åt de andra då hon fick gå fot med mig hela vägen vilket gick fint. Sen förfrös vi, typ. Hem till Zandra där hon och sambon bjöd på jättegod lunch (TACK!). Träningsplanerna att komma ut fort och träna inkallning försvann väl lite när vi väl började återfå värmen, men en timma innan det var dags för hundarenan kom vi ut. De andra tränade inkallning, vi stadga mot springande hundar och fotgående mellan dem.

Efter det drog vi till arenan och fick träna inomhus, skönt! Dock var jag helt slut av dagen (inomhusträningen var 18-20) och efter en timma däckade jag och la ner. Banan vi körde gick hyfsat bra, lite strul vid sitta framför, där hon gärna bjuder på det ena och det andra.. Dock gick det ovanligt bra på springdelen, speciellt med tanke på att det var slalom.

Bilder från dagen? Nä, jag hade ingen kamera med mig, Zandra har lagt upp lite bilder på bloggen.

Väl hemma blev det pizza, film och sen däcka, ladda lagom inför dagens äventyr som blev en kurs för Prima Vovve utanför Stockholm i Jaktfot. Jag hade inte jättehöga förväntningar för dagen men tji fick jag, jättebra kurs! 7 elever på 2 instruktörer och ett jättebra upplägg. Först hade vi lite "uppvärmning" där vi passerade och belönade med hjälp av externbelöning (ja, jag vet att jag inte skulle använda mig av det pga 8ans frestelse i rallyn, men tänker att vi gör skillnad på miljön, hon bör ju inte missuppfatta rallyn som jakt). Det var också ett sätt (tror jag) för instruktörerna att titta på nivån hos oss deltagare och redan där fick vi vårat första användbara tips.

Efter detta flyttade vi oss till ett annat ställe där de gjort i ordning olika "banor" i skogen som vi skulle ta oss igenom, vi fick välja vilka vi ville göra och hur. En hade bara godisskålar som man gick mellan, en annan fanns det bollar och dummysar, en hade vilt (och instruktör), en annan blandat med vilt, leksaker, godisskålar och dummysar och den sista med instruktör fick man välja vad figgen skulle göra, typ kasta dummysar etc. I varje bana fick man själv välja hur man ville belöna, hos sig själv, bakåt (till något man passerat) eller framåt (till något hunden ville till) beroende på hur hunden agerade. Fick lite upplevelser som jag lärde mig ett och annat på i dessa och vi avslutade vid viltstationen där Nässla snurrade ihop sig rätt ordentligt. När hon däremot fick ta anden som belöning gick inlärningskurvan upp väldigt fort. Men de där banorna ska vi helt klart ta med i våran träning, så nyttiga, speciellt den delen när man drar vilt och skapar massa dofter för hunden.

Efter lunchfikat delades vi upp i två grupper och gick till vattnet för att träna mot vatten fast med belöning (extern) bakåt. Det är ju något vi jobbat med tidigare, men kanske inte direkt i fotgåendet, utan mer allmän förväntan. Det gick bra tills figgen gick ner till vattnet och ställde sig med gevär.. Tjohej, då höjdes förväntan något (eller massor) men vi kom ner tillslut. När vi var nere vid vattnet fick vi gå en runda efter henne där hon sköt lite (det var "bara" luftgevär, men Nässla tyckte det var lika häftigt som vilken smäll som helst) och vi använda dummysar bakom oss som externbelöningar. Tyckte det fungerade så himla bra med den här springbelöningen i denna situation, iallafall på Nässla. Att ytterligare vänta på kast framifrån och sen skicka kan ibland ta sån tid att dels tappar jag henne och sen att det blir så få belöningstillfällen. Under tiden de andra jobbade tränade vi passivitet, gick fint.

Det kanske inte låter som några avancerade övningar men för mig var de toppen och jag har flera nya uppslag på hur jag kan träna denna typ av moment själv, något jag annars inte vetat hur jag ska få till utan figge. Dessutom fick jag lite andra småtips som jag helt klart kommer att använda mig av.

Dagens lärdomar:

Ska du gå kurs på vintern igen (eller träna allmänt ute) - köp en termos och ta med varm choklad eller varma koppen. Saft som legat i ryggsäcken kommer inte göra gott i magen!
Det behöver inte smälla högt för att trigga, även ett luftgevär funkar (bra det för platser där vi inte kan skjuta med apportkastaren)
Använd felsignalen tydligare. Det är hunden som ska hitta rätt position, inte jag. Ju fortare den vet den gör fel desto snabbare kan den rätta till det.
Jag är inte säker på vilken felsignal jag själv använder. Trodde hoppsan men upptäckte att jag bara sa Öppöpp.

Nu blir det lite vila i några dagar så tassen kan få läka till sig helt. Men lite fotgående kan vi ju alltid träna ;-)

I morgon

2012-01-05T09:03:00.000-08:00

..åker vi och leker katten bland hermelinerna eller finn ett fel. Zandra får besök av Emma och Sara med deras respektive golden från Höstglädjen för en hel dags träning och vi har beslutat oss för att hänga med då tassen såg ut att klara gårdagen fint. Jag kommer dock inte träna några springövningar, utan fokus på apporteringsträningen kommer ligga på:

Fotgående i skogen

Bakom skytt
När någon går iväg till en ruta, "lägger" något till oss och sedan hämtar oss, gå fot bakom denne någon.
Förbi diverse saker som ligger, typ en påse med bullar som det har gjort på de WT vi varit på som också har intresserat Nässla aningen för mycket..
Fotposition vid hälsande på andra personer (skaka hand-moment)

Passivitet, men det är ju givet, vad ska vi annars göra när de andra jobbar liksom?

Skulle precis skriva upp det i min lilla svarta (träningsdagboken) men där såg jag att i princip exakt detta stod på sista sidan, dvs "tänk på att träna på det här lite oftare". Vad bra då, jag slapp skriva och förhoppningsvis kommer jag följa en plan.

På lördag ska vi gå på kurs men jag har fortfarande inte fått en kallelse. Bara ett mail med "vi tittar på plats, det blir i de krokarna.." Bådar inte gott. Så tror jag knappast det kommer bli när jag åker på internatet hos Eva! Japp, jag är anmäld, och tur är väl det, för nu är det nästan fullbokat. Prova på jaktprovet jag först funderade på är redan fullbokat, men jag avstod det, måste tänka på ekonomin också. Det kostar ju lite att anmäla sig till proven också.

Äntligen!!

2012-01-03T10:39:00.000-08:00

Idag fick vi äntligen en rejäl dos av hundträning! Började med att åka till hundarenan och träna lite lydnad med Ann och Emma. Ann har egentligen två hundar men då den ena löper hade hon bara en och ville ha lite störning och bjöd in oss som det, gratis :) Bara att passa på då inomhusträning är vad vi haft att roa oss med senaste tiden. Snackade lite med Zandra innan och vi bestämde oss för att ses för en promenad och blodspår, något som jag trodde skulle funka med strumpa eftersom det inte är spring med. Emma hängde på och vi la spår till alla hundar och gick med i varandras spår för att titta in de andra hundarna. Kul att se, i den mån man hann, speciellt med Sasha där det blev kolsvart rätt fort.

Vad gäller Nässlas spår så går hon det bra, jag hade noll koll på snitslar då det var för mörkt för att se mina mesiga. Däremot har vi fortfarande problem med att hon inte går ut på tokvinklarna. Sista gången (de hade gjort två tokvinklar till mig) tog jag tillbaka henne och ledde henne in på vinkeln så jag kunde gå med och berömma rätt. Där tappade hon totalt och började bara springa runt i "panik" men kom snart in i det igen med lite hjälp. Jag vet inte hur noga det är med de vinklarna och framförallt vill jag ha något bra trick på att lära in det ordentligt, för det är där det brister just nu. Tips någon?!

Det var i vilket fall riktigt skönt att få en heldag med hund, det var ju snart en månad sen. Tassen verkar inte ha tagit någon skada som det såg ut idag, ska kolla in den i morrn och se om vi även kan roa oss lite mer kungligt på fredag.

Fortsättning på tristessen..

2012-01-02T05:52:00.000-08:00

Om man kan ägna sig åt finstuderande av SKKs registreringssida, ja då har man förbaskat tråkigt! Däremot har jag funnit ut att Nässla faktiskt var den första flat som fick diplom i rallylydnaden, yeay. En annan flat fick 100p på första starten vilket ger uppflyttande till fortsättningsklass, men inget diplom.

Tråkväder

2012-01-02T04:44:00.000-08:00

Fick nästan lite förhoppningar om vinter i går men det försvann ju snart.. Eftersom vi inte kan göra något alls ute i princip när det rengar så här mycket (med tanke på tassen) och hemmet är städat flera gånger om (nåja) så är det slösurfande som gäller. Hittade det här gamla härliga klippet som jag givetvis måste dela med mig.

Sen funderar jag på hur jag ska göra med kursande hos Eva i vår/sommar. Hon har prova på jaktprov, vilket är en jäkligt bra grej att göra innan tänkt jaktprov eftersom det blir provlikt men men funktionärers hjälp att lyckas. Sen kommer hon ha ett internat uppe i Edsäng som egentligen är det vi vill åka på. Jag mailade och kollade om vi kunde platsa i öppenklass vilket hon trodde (och jag med) så nu ska jag se om jag har någon som vill åka upp och gå kursen med mig.

Beslutsångest

2012-01-01T01:19:00.000-08:00

Eva Thorén har lagt ut sina kurser och jag har beslutsångest nu. Det är dock högst troligt att mitt planerade 2012 kommer att justeras lite, med vad gör det, inget är skrivet i sten ;-)

Här kommer en uppdatering

2011-12-31T01:07:00.000-08:00

Hade tänkt att förra inlägget skulle få avsluta året men jag kan inte hålla mina fingrar i styr och måste skriva lite ändå ;-) I går var vi i hundarenan och tränade lite rally. Banan gick jag två gånger, den första gången var hon allmänt ofokuserad (jag med, som först missade att stanna vid startskylten) och hon blev lite störd av 8:an och bjöd på lite andra beteenden innan kommando.. Andra omgången gick mycket bättre och alla moment satt nog (vad jag minns) som de skulle. Tränade också lite på att få över henne från vänster till höger sida framför mig, än så länge går det lite långsamt och Zandra tycker det ser ut som vi hamnar i front först, men jag tror det löser sig när hon lär sig vad hon ska göra och det blir mer fart i momentet. Hon verkar iallafall inte ha problem med att jobba på min högra sida, men det är ju trots allt där hon mestadels befinner sig till vardags (förstår inte vitsen med att hunden måste gå på vänstern och möta folk och hundar, jag har henne alltid bort från vägen så att säga).

I förrigår var Zandra över och hälsade på, vi tog en kortare stadspromenad ( i ösregn) och sen kom de med upp och snackade lite skit. Nässlas tass klarade av det utan någon åverkan och matte fick lite social samvaro vilket varit en bristvara sista tiden (jovisst träffar jag annat folk än hundfolk men då blir det mest prat om eller med barn vilket kanske inte alltid är underhållande för mig). I vilket fall, det var välbehövt kan jag säga. Alla mornar sista veckan har jag klivit upp vid 9 (mot normala 7-8) och även då har jag fått tvinga upp mig för att ta ut Nässla, för jag har känt när jag vaknat att jag har ju ändå inget att göra. Visst har jag en uppsats men den behöver jag inte direkt ta tillvara dagsljuset för. I går klev jag som vanligt upp vid 7 igen, pigg och glad.

På tal om goda hundvänner. Tog en totalt ovetenskaplig slutsats angående julkorten. I år fick jag 6 julkort (skickade 19). 2 av korten är från min släkt i Norge, resterande är från hundägare. Det måste ju ändå innebära att hundägare är mer mån om sina vänner eller hur? ;-)

Till Nässlas tass då: den läker sakta. Halva såret har en sårskorpa, resten är "hårt". Svårt att beskriva men första gången den läkte (när den även gick upp) var det bara som att pälsen (om man nu kan kalla de svarta stråna på trampdynan för päls?) växte ut utan att något egenligen hände med huden (det var inget sår då). Dock gick det ju upp hur lätt som helst. Nu har det blivit skorpa och hårdare hud på det, dock väntar vi på pälsen. Sen har vi också lärt oss hur vi kan klä tassen när vi ska ut i olika väderlag, jag har bland annat sytt en egen strumpa av fleece med ett överdrag av galon som fungerar bättre än någon av de köpta skorna (som bara är skit så det var inte så svårt att konkurrera med). Jag tror att hon skulle klara av att springa med fleecen på sig ute nu utan rivstarter och belastning, men husse vill att vi väntar (och han har ju rätt). Men det är tufft, vädret är ju som gjort för träning!

Bara en helt ohundig kommentar också: ibland köper jag filmer i mataffären när jag handlar om det är bra pris och filmen verkar bra, blir ju samma pris som att hyra. Sist köpte jag Dinner for Schmucks som åkte på igår och jösses, så mycket har jag inte skrattat på länge!

Gott nytt år på er!

Året som gick och året som kommer

2011-12-28T04:51:00.000-08:00

Som vanligt inför nyår kommer här en liten resumé över året som gått, relaterat till hund. Så, vad har vi gjort då?

Januari hade inte så mycket aktiviteter i början av månaden men sen fick vi äntligen, efter en lång väntan, åka och hälsa på våra goda vänner i Farsta. Att se Jens vid liv var helt klart månadens bästa, även om jag tror att Nässla mer uppskattade att få leka loss med systeryster i snön.

Februari var inte heller speciellt aktiv månad. Tränade lite inomhus, träffade Jens i massor av snö men mestadels jobbade jag nog för egen del.

Mars började vi träna med tjejerna på regelbunden basis. Jag hittade också en jättebra parkering i närheten som var upplyst och plogad där vi kunde träna linjetag om kvällarna. Nässla fick bära dummysarna.

April började bra med en inomhusträning och fortsatte sedan ut i naturen. Vi träffade Zandra för lite träning, spårade i Kolsva med gänget där, vi var en hel del hos både Jens och Bitte. Månaden avslutades uppe i Norrland på rallylydnadskurs och det sista som hände var tyvärr att Nässla blev påhoppad och vi spenderade valborg hos veterinären med att sy..

Maj fortsatte i rallylydnadens tecken. Vi hade nyss gått kurs och Zandra diggar sporten så det var ju bara att träna ihop. Vi gjorde även en del blodspår men månadens höjdpunkt (eller antiklimax) var nog vårat kanelsök vi gjorde med Susann och Täppas.. Fast å andra sidan, det var också i maj vi åkte på vårat bootcamp och det var ju otroligt trevligt, en stuga i skogen vid vatten, tre flattar med tillhörande mattar, dummysar, godis, grill (nåja) och träning hela helgen.

Förutom att Juni innehöll tjejvättern så fortsatte månaden som våren med träning hos Zandra och hos Jens. Ett litet hundavbrott blev det till förmån för London men väl hemma var ordningen återställd. Vi hittade även ett nytt ställe att träna på i stan (eller ja i skogen). Månadens slut bestod av febril planering...

..inför första tävlingsstarten för oss ever! I första helgen i juli, när även sporten blev officiell, tävlade vi i rallylydnad nere i Göteborg. Förutom två godkända resultat är det ju alltid kul att aktivera sig med andra hundnördar, kul var det :) (fast jag vet inte om jag var så road där 8 på morgonen men magont och trötthet och smått hysterisk Zandra, men så här i efterhand är det kul). Därefter följde en minst sagt hektisk vecka där jag jobbade heltid för att på fredag eftermiddag åka iväg och tävla igen och då också dra in diplomet på nkl i rallyn. Dan efter åkte jag upp och utförde vansbrosimmet och månaden följdes av lite lagom hundaktiviteter med de vanliga. Roligast var nog när Nässla glänste stort hos uppfödaren och bara satte allt klockrent! Månaden avslutades med flatfestivalen där vi premiärade i WT och tog hem hela 75 på den starten och därmed flyttade upp oss.

Stärkt av WT:t fick jag i augusti för mig att anmäla oss till jaktprov (dumheter) och därmed krävdes också en inbokad privatträning hos Eva Thorén. Tyvärr resulterar de besöken i att man får 200 extra saker att träna istället för den lilla jag trodde jag skulle få hjälp med ;) Tog en tripp till Norge (verkligen jättebra uppladdning för ett jaktprov..) och tränade intensivt när vi kom hem tills vi insåg dagen innan provet att vi nog inte skulle göra det. Givetvis kom jag även med på ett annat jaktprov som jag passade på att tacka nej till direkt (vem säger att man aldrig kommer med?). Efter allt sommarjobb kombinerat med stressen över provet och träning alla vakna timmar på dygnet däckade jag ihop rätt ordentligt efter att jag bestämde mig för att inte starta. Men det var ändå rätt skönt.

September började med en katastrof och Nässla blev huggormsbiten. I två veckor var det bara vila och efter det fortsatte livet lite mer som vanligt där vi la in fåglar i jaktträningen.

I Oktober fixade jag en till frys och fyllde den med massor av fåglar, peppad inför jaktträningen. Första frysen var paj och det blev lite akut fixande med blodiga pippisar men det löste sig till det bästa. Jens tog en tripp utom rikets gränser vilket gjorde att vi fick nöjet att ha två hundar under en period (missnöje från hussen som valde att husera i soffan då han hävdade att det blev för trångt!) och innan vi lämnade tillbaka bästa syster var vi iväg och tävlade på WT i Sorunda. Ojojoj, 45 poäng lyckades vi skrapa ihop men kul var det. (också en sån där sak som inte alls var kul när man väl var där men i efterhand verkar det hur lattjolajbans som helst). Resten av månaden var ganska aktiv, träffar med alla goda hundträningsvänner.

November bjöd på Orsa hos Susann och Täppas. Trots att jag inte fick se några björnar var det mycket trevligt och månaden fortsatte med våran träning och träffar med vännerna. Månaden mer eller mindre flög förbi tycker jag och det var också nu vi flyttade in våran rallyträning.

December bjöd på Adventure Dog Conferens för min del och sen hann vi inte med så många träffar innan Nässlas tass gick sönder. Vi fortsatte träning inomhus men ute vågar vi oss inte på och nu väntar vi bara på bättre tider.

Hur gick det då med våra mål? Njaaa, det hinner ändras mycket tror jag för det var inte många rätt.. Här kommer listan:

Klara av hela vårat fresstyleprogram i ett svep med musik och utan (synliga) fel. Jaaaa... här får jag bara skämmas, det där har jag glömt bort helt.. Däremot inser jag att vårat program är för avancerat för nybörjarklass så jag filar på ett aningen enklare program att ta tag i.

Starta i 3 öppenklass i vilstpår, jag vill ju ha championatet men vi får se hur hon sköter sig. I vilket fall ska vi iallfall starta. Vi var anmälda men blev biten och när vi fick ställa in efter det försvann suget lite. Dessutom passade inte höstens prov av någon anledning och då blev det helt enkelt inte av. Inte ett enda prov startade vi på, pinsamt.

Vad gäller jaktprov så vill jag gå prov men bara tanken på det gör mig illamående. Så jag ska nog främst ägna året åt att förbereda både mig själv och Nässla mentalt för en sådan tillställning. Jag kommer iallafall åka till Eva för en privatträning och genomgång på vad vi behöver träna på för att klara av det. Ja det här lyckades vi uppnå iallafall. Check!

Gå någon kurs på klubben (bara inte vanlig vardagslydnad). Om vi hittar någon som passar oss. Nä, klubben hade inget som passar oss. Dessutom har klubben ett anmälningssystem som inte passar oss.

En punkt av fyra är knappast något att jubla över men å andra sidan har vi haft ett så trevligt år att det spelar ingen roll. Målen har ändrats eftersom (jag trodde ju knappast att jag skulle starta på varken rally eller WT) och det är ju så livet är. Men, jag ger inte upp, jag har några mål för 2012 och de kommer här:

Rallylydnad - tävla i avancerad klass innan året är slut.
Vilspår - gå ETT prov minst.
B-prov - redo för det helt.
WT - inga nollor alternativt 75p.

Det känns ganska rimligt, nästan lite för lätta men problemet är ju inte att kunna göra sakerna, problemet är att tiden inte riktigt räcker till. Det finns inte tillräckligt med helger för allt som ska göras och ännu värre är att jag måste troligtvis börja jobba nu (ja, vilket lyxproblem va) vilket gör det ännu svårare att planera för framtiden.

Fredagens rallybana

2011-12-27T00:41:00.000-08:00

Eftersom internet verkar stå still nu i juletider (läs: uppdatera era bloggar lite oftare) så passade jag på att göra banskiss till fredagens rallyträning. Det är så otroligt lyxigt att träna inomhus, vilket också är enda tillfället jag tränar med Nässla nu med hennes trasiga tass.

Mitt fokus ligger på 8:ans frestelse och båda sitt, sitt framför.... skyltarna eftersom de har en tendens att utföras lite mer på eget bevåg.. Springtempot får jag se om jag vågar mig på, tror att det kan riskera Nässlas tass om jag springer på det underlaget, men vi får se hur det ser ut till fredagen. Kampa kommer jag defenetivt inte att göra utan det blir godisbelöning och eventuellt boll i mun. Nu vill jag verkligen att tassen ska bli bra, jag är så grymt uttråkad och dessutom är det ju tio plusgrader ute vilket är som gjort för att vi skulle vara ute och lägga spår och kasta pippifåglar. Aja,, tålamod är en dygd.

Ny flik

2011-12-26T02:29:00.000-08:00

Jag har gjort en ny flik som heter 2012 där jag kommer att skriva in våra planerade aktiviteter gällande hund. Ska försöka hålla den så uppdaterad som möjligt men det svänger fort här i planerna ;) Jag skrev ju i förrigår att jag skulle starta på WT den 15 april men har nu istället anmält mig på en kurs hela den helgen. Shit happens helt enkelt ;) Hoppas att FRK kommer ha WT till våren/sommaren om inte annat, något WT måste vi ju ut på.

Vad gäller tassen så lunkar läkningen på, ser inte så mycket pga plåstret men har inte för höga förhoppningar. Nu är det iallafall torrt ute tack vare stormen vilket underlättar en hel del när vi går ut. Gårdagen var katastrofal vad gäller kladd på backen. Men jag vill att det ska läka NU!

Nu har jag bestämt mig!

2011-12-24T01:19:00.000-08:00

Eftersom jag absolut inte tillhör kategorin människa som stressar på julafton utan snarare tvärtom inte har något alls att göra (eftersom husse inte behagat kliva upp ännu) så gick jag upp och läste lite Charmören och Apportören. Blev inspirerad till att kolla in tävlingskalendern ordentligt på 2012´s alla tilltänkta grenar för mig och Soppan. Detta är planen för första delen av året (förutsatt att vi håller oss friska):

Rally

Jag tänkte mig 4 tävlingar i fortsättningsklass, det borde vi klara av det på (om de inte jävlas och har 8ans frestelse med på varje tävling). Om inte finns det några till efter (eller mellan de datum jag bestämt) som går att anmäla till eftersom man märker att det går dåligt. Jag tänkte iallafall bli klar på "vårterminen" så kan vi köra vidare på avancerad till sensommaren/hösten. Jag vill dessutom inte åka hur långt som helst utan försöker hålla mig inom tio mil från Eskilstuna.

22 april, Heby
12 maj Apollogruppen
13 maj EHDK (hemmaplan, yeay)
6 juni Sala

Viltspår

SSRK Östra anordnar som vanligt ett vårprov som vi tänker vara med på. Tycker det är roligare med fasta prov när det är lite andra hundar på plats, prisutdelning och sånt. Plus att jag tränar mer när jag har ett fast datum långt fram, att bara träna tills jag är klar och sedan boka sker inte med mig tyvärr.. Datum för detta är 5-6 maj.

Jakt B-Prov

Nu vet vi ju inte om vi blir klara för det men skit samma, vi provar att anmäla och det får gå som det går. Enligt tävlingskalendern kommer det att anordnas två prov den 28-29 april i min närhet, jag bestämmer mig sen för vilken jag kommer anmäla mig till.

Working test kommer vi att anmäla oss till samtliga som är i närheten av oss och där datum passar. De datum som finns upplagda nu är 15 april på Lidingö vilket jag troligtvis kommer anmäla oss på (visa SSRK) och sedan finns det ett på Tullgarns slott (Agria Cup) 25-27 maj, men det verkar för utdraget för oss, så den är jag tveksam till men under bevakning. Sen väntar vi på att flatklubben ska lägga in något som vi kan vara med på. Toppen provträning tycker jag.

När det kommer till kurser är det en dagskurs i fotgående för Prima Vovve inplanerad och så anmälde jag mig också till Eva Bodfälts föreläsning i Attityd på tävling. Väntar med stora förhoppningar på att Eva Thorén kommer att anordna något internat som passar oss också!

Så, nu är husse vaken och vi ska väl fira lite jul ;)

God jul!

2011-12-23T23:57:00.000-08:00

Jag glömde strumpan

2011-12-21T23:24:00.001-08:00

igår när jag gick till skolan i en timma, vilket resulterade i att vi får börja om allt igen. Jag blir så trött.

Vad händer här då?

2011-12-20T23:41:00.000-08:00

.... inte mycket.... Det julstökas, pluggas och vilas. Nässla njuter av att snön kom och jag med så klart ;) Det finns även en fördel i att Nässlas tass klarar sig bättre när det är torr snö istället för regn. Vi kan använda en vanlig hundsko istället för lager med lager av strumpor och påsar. Jag har även satt på ett compeed-plåster som jag hoppas hjälper läkningen. Om inte verkar det iallafall vara mycket bekvämare för Nässla att gå på tassen, hon ömmar inte heller när man tar där på så det är ju bra. Får se hur det ser ut under när det lossnar.

Igår provade jag för första gången sen massagen att lägga på en vetekudde på hennes nacke, trodde inte hon skulle gilla det då hon inte är speciellt förtjust i värme men hon började nästan snarka direkt. Söthunden. Masserade lite på ena sidan och sen valde hon själv att vända på sig så jag kunde ta andra sidan. Det är ju rätt smidigt att göra när man bara sitter framför tv:n så nu ligger den framme så jag inte ska glömma bort det.

I morrn blir det inomhusträning och då kan vi äntligen vara med igen. Skulle kunnat göra lite mer ute nu när det är snö och hon har plåstret men tiden rinner verkligen iväg, skolarbetet är inne i en slutspurt innan jul (och dessutom ska vi till idag opponera tre arbeten vilket tar alldeles för mycket tid) så det blir liksom inte av. Men morgondagen ser vi verkligen fram emot, får se hur Nässla beter sig efter två veckors stillasittande..

Shopping

2011-12-19T10:31:00.000-08:00

Idag åkte vi för att köpa ny (ohundig) vinterjacka till mig eftersom snön fick för sig att komma trots allt. Hittade ingen jacka jag gillade men snubblade över ett par Lundhags fritisbyxor för 399 spänn så det fanns ju inget annat val än att slå till. Tog helsvarta då jag vill vara lite diskret :) Sen köpte jag äntligen ett par vantar, på jaktavdelningen så klart! Det blev fleecevantar med avskurna fingertoppar men med möjlighet att dra över en bit över hela handen. Typ, svårt att förklara. Jag har dessutom kompletterat med två såna där värmekuddar som man kan koka och återanvända, de ligger i väskan och kan användas i nödfall. Nu ska vi bara vänta på att soppans tass ska bli helt bra, under tiden rullar hon sig fram i snön och njuter så istället.

Fortsättning på höger sida

2011-12-16T07:13:00.000-08:00

Vi tränar vidare på momentet och nu när Picasa efter en uppdatering tycks fungera som det ska så bjuder jag även på film från två av passen. Det första är från gårdagens sista pass. Det är lite långt (3 minuter) men jag gillar det eftersom man ser (iallfall gjorde jag det när jag trände henne) hur poletten trillade ner på riktigt när hon sista gången fick jobba för tennisbollen.

Det andra klippet är det sista från idag, tyvärr dog batteriet mitt i, men det visar iallafall på hur vi vidareutvecklar genom att hon får backa vid min högra sida och följa med runt i svängarna. Jag försöker också betinga in signalen (hand mot låret) under tiden vi jobbar.

Idag fick vi även vårat foder, foderbilen hade dessutom kompenserat oss och gav Nässla en boll och mig en reflex. Det var ju hyggligt, det var ju trots allt inte ens deras fel. Bara tacka och ta emot :)

Klossträning

2011-12-15T10:38:00.000-08:00

Eftersom det inte finns så mycket annat för oss att göra än träna inomhus så gör vi helt enkelt det. Jag bestämde mig för att träna klossträning och få in henne på min högra sida. Tanken är att vi ska förbereda oss inför avancerad klass i rallylydnad, lite tidigt ännu men vad sjutton, vad ska vi annars hitta på? (Lära sig skapa på huvudet vill jag inte göra förrän nicka är tillräckligt befäst, är rädd det blir lite rörigt annars för henne). Jag vill få in stor rörlighet i bakdelen så hon kan röra sig utan hjälper från mig, man vill ju att det ska se snyggt ut ;)

Här kommer en liten film på våra 4 pass vi haft idag. Ganska lång film men jag orkade inte klippa, men å andra sidan kan ni verkligen se från första klicket till det sista vilken utveckling som sker. Jag är faktiskt lite imponerad över hur snabb hon är. Försökte ta bort boken en gång men det var nog lite för tidigt, men hon dör ju inte av att jag provar :) Många gånger tror jag folk är rädda att hunden ska lägga av om det blir för svårt men ibland måste man ju chansa (sen är det ju annorlunda med andra hundar, alla är ju inte arbetsmaskiner som Nässla). I vilket fall är jag nöjd med framgången på de 8-9 minutrarnas träning, det kommer nog bli skitbra det här!

Ja, jag är medveten om att hon ibland får en del klick för att hon rör på huvudet också, men det får hon helt enkelt lära sig själv sen att det är inte det som gäller i det här momentet ;-) Eller så kommer jag få en hund som utför momenten på höger sida med nickande huvud :D

Efter regn..

2011-12-15T03:54:00.000-08:00

Nja, något solsken har väl inte kommit upp, men det har iallafall löst sig med foderbilen. Jag slipper betala (och byta inköpsställe) och de har skickat det på nytt. Tack för det foderbilen!!

När jag ändå håller på och gnäller

2011-12-14T23:21:00.000-08:00

Just nu är jag så less. Förutom gårdagens skit så finns det inga skor som passar bra (jag menar vad är vitsen med att ha en sko som har 3 cm vattenskydd till en new foundland? täcker ju inte ens trampdynan och vidare är ALLA för korta). Sen har blogspots bevakning av bloggar spårat ur och plötsligt bevakar jag samtliga bloggar på zoomin, vilket jag bannimej inte alls gör. Följde en som la ner, tog bort bloggen men den står kvar, vilket jag tror gör att jag får alla istället. Tack för den underbara tekniken, verkligen. Förutom det här så har jag en del att göra med vårat soprum i våran brf som brinner lite då och då. Det är verkligen bra för hälsan att fundera över vilket övervakningssystem som lämpar sig bäst för att inte huset ska brinna upp..

Att inte kunna träna hund i sig är ingen katastrof, men jag inser ju att min största sociala bit i livet finns helt klart i samband med det. Läk fot, läk!

Nästa inlägg ska bli bättre, jag lovar. Då ska foderbilen ordnat allt för mig utan att jag behöver betala något och tassen kommer att se mycket bättre ut och jag kommer att ha träffat swesafe som löser mina problem och jag kommer ha sytt till den där förbannade skon så den sitter som den ska och det enda bekymret kommer vara att jag får tillgång till en hel del bloggar jag inte vill. Vi säger så. Puss.

Gaaaaah!!

2011-12-14T13:38:00.000-08:00

Jag kan ju börja med att varna för att mitt språk i detta inlägg inte är särskilt pedagogiskt, mest fyllt av känslor.

Inte nog med att Nässlas sår retat upp mig idag, tittade var mitt paket från foderbilen höll hus när jag fick se att paketet har skickats tillbaka till avsändaren för att min portkod inte stod. Alltså, allvarligt talat men vilka förbannade idioter!? Nu syftar jag inte på foderbilen, de skickade ordern som de skulle, men posten. Foderbilen har ett så smidigt system att när man lägger en order kan man ta samma som förra gången vilket gör att inget behöver skrivas i och jag får allt på samma sätt som sist. Jag har beställt mat därifrån ungefär varannan månad senaste året och det har på varje paket sett likadant ut. Dvs min adress står där, under står min portkod och under det mitt telefonnummer. En gång för länge sen ringde postmannen för han hittade inte min portkod på adresslappen (det står förkortat PK, oerhört avancerat) men annars har det kommit till dörren utan problem. MEN, nu tittar jag på loggen på nätet där det står att paketet har returnerats eftersom de inte har min portkod och inte heller kunnat få kontakt med mig. Ingen ringde mig igår under den tid som står angiven. Min portkod står dessutom på paketet. Inte nog med att de inte kommer in, det kan jag köpa, men de kunde väl åtminstone skickat en avi så kunde jag hämtat det själv??! Men nejdå, tillbaka ska det. Fan va arg jag blir! Posthelvete.

Tillägg: Har nu tittat på foderbilens kundtjänstsida där de meddelar att om paketet skickas tillbaka kommer de att fakturera mig på 150kr för att man inte finns angett rätt uppgifter. Men jag har ju för guds skull angett rätt uppgifter, det är postmannen som inte kan läsa! Om de låter mig betala kan de ju se sig om efter den här kunden (och mina goda rekommendationer) i framtiden. Hur ska jag kunna sova nu, grymt upprörd är jag.

Tillägg: För att inga missförstånd ska ske om man bara läser det här inlägget efter en liten googling på foderbilen så ska jag tillägga att det löste sig med summan. Deras kundservice är toppen och jag slipper betala för postens misstag.

Skit också!

2011-12-14T11:41:00.000-08:00

Lämnade Nässla några timmar ensam (inget ovanligt med det) och tro inte att jag var glad när jag kommer hem och ser att hon har slickat på sin trampdyna och därmed slitit upp såret :( Nu är vi återigen tillbaka på ruta 1 (eller ännu längre bak, det är fulare än någonsin) och jag är inte glad. Nu blir det strumpa på när hon lämnas ensam, vilket hon bara kommer få vara korta stunder, nu ska det fanimej få läkas ordentligt. Bläää!

Snälla ligister

2011-12-13T11:21:00.000-08:00

Trotsade vädergudarna (ursäkta, men var f*n är den riktiga vintern med SNÖ??) och gick ut i stormen/regnet med Nässla (finns ju uppenbarligen en fördel med att hon inte vill gå så långt pga tassen) och när vi nästan är hemma igen möter vi ett gäng killar modell ligister (vad jag trodde). Den ena var visst inte alls så dum, för han kastade en tennisboll till Nässla och gjorde hennes dag. Så lite kan göra så mycket :)

Nässla håller med mig!

2011-12-12T10:21:00.000-08:00

Skadad tass + massa nytt godis från hundmässan = Nytt trick. Jag vill att Nässla håller med mig i vissa frågor, därför lär jag henne "..eller hur?" Så här ser det ut nu i fasen där jag försöker döpa kommandot:

Sen måste jag så klart lära henne att inte hålla med husse, men jag tänkte att det här ska sitta ordentligare innan jag ger mig på det.

Äntligen!

2011-12-12T05:48:00.000-08:00

Nu har vi äntligen (efter fem månader) fått våran första titel. Tjohoo, det är nästan att det borde firas, kanske Nässla kan få ta del av gårdagens shopping på hundmässan ;) Som ni ser finns det gott om plats där på sidan så vi ska givetvis fylla på, men det får ta sin tid, vi har absolut ingen brådska, det viktigaste är att vi har roligt i nutid.

Tyvärr blev Nässlas fot sämre idag efter en promenad så nu ger jag det några dagar till med vila, om det inte blir bättre då kontaktar jag vet. Vila innebär dock tristess för matte och hund men vi får träna på trix bäst vi kan som inte belastar foten.

Friskvård och sjukstuga

2011-12-09T23:38:00.000-08:00

I torsdags var Nässla på sin halvårsmassage. Eftersom hon är så explosiv och vi har ett så pass aktivt liv vill jag emellanåt känna igenom så hon inte har några stela muskler som senare kan ge problem. Jag har ju bara en Nässla och jag vill att hon ska få vara aktiv länge och inte behöva gå i förtidspension pga trasiga muskler. Under massagen flaggade Nancy (massören) för att Nässlas nacke var väldigt stel och jag bör behandla henne med vetekudde och försöka mjuka upp musklerna. Vad det kan bero på kan vara olika anledningar, antingen yttre påverkan (dvs halsbandet och drag/ryck) eller på att hon går och har mycket kontakt (eller en kombo). I vilket fall, det ska vi givetvis behandla så det blir bättre till nästa gång.

Under massagen upptäckte jag att hon hade lite fläckar på magen, som röda utslag, som jag inte sett tidigare, och pussa magen hör nästan till daglig rutin så det måste vara nytt. Igår på promenad såg jag sen att ena trampdynan var uppskrapad utan att vi egentligen gjort något och jag har inte heller sett henne tugga/slicka/påverka den själv. I vilket fall var hon påverkad av det och på rallyn senare kunde hon inte träna då hon inte ville sitta alls. Så nu blir det vila så hoppas jag att det läker fint av sig själv. Hela helgen är ju bokad av ickehundaktiviteter (eller ja, för Nässlas del) så hon får ju vila utan att jag blir lidande ;) Men, frågan är vad det är, pratade med Jens som sa att han haft en flat som haft så tidigare och att det var genetiskt, det kom men försvann inom några dagar. Eftersom Nässla samtidigt fick de där utslagen på magen funderar jag på om det inte kan vara ett skov av något slag helt enkelt. Det tycks också vara bättre redan idag, men vi får se till kvällen hur det ser ut då.

Skyhöga förväntningar

2011-12-07T10:20:00.000-08:00

Inför helgen har jag skyhöga förväntningar. Till skillnad mot Zandra ligger inte alls mitt fokus på söndagens stora stockholm (även om jag ser fram emot det) utan på Svansjön! Det är en variant av den gamla balettklassikern fast i tappning alá Bounce, biljetter beställda redan i mars. Regissör är den här hetingen:

Som några av dansarna i föreställningen har han castat ett par från Bouncegänget. Jag skulle kunna lägga upp hur många klipp som helst från the last bounce (deras sista föreställning) men lägger in en av mina favoriter (eh, alla är mina favoriter, men för fasiken, vill ni se mer får ni youtuba det helt enkelt).

Det här kanske låter sjukt men för mig var det så häftigt att gå på den här föreställningen att jag nästan önskar att jag aldrig gjort det för jag blir deprimerad över tanken att jag aldrig kommer få se det igen. Vet inte vad det var som hände, men på den där showen började jag sansad men sen gick jag bara bananas - det var så sjukt bra! Varje klipp jag ser på från showen ger mig rysningar (milt sagt) och fick jag önska mig en superkraft skulle det vara att kunna dansa som dom. (Nä, dans har aldrig intresserat mig tidigare och jag har, bortsett från lite påtvunget buggande i femman, inte dansat i hela mitt liv). Åhh,, hoppas Benke inte gör mig besviken..

Fredagens bana

2011-12-07T07:03:00.000-08:00

Eftersom jag ska sitta på jobb i morgon så bestämde jag mig för att designa banan redan idag. Eftersom vi ska vara inomhus och vi blir tre hundar fler mot förra gången (eller fler, de har ju fler hundar) så vill jag att banan ska vara mindre (så andra kan träna annat vid sidan om) och lugna moment (dvs inget spring). Det blir med andra ord en hel del finlir.

Dagens pass med Zandra och jakten gick bra, ibland är det bra att man har en instruktör med sig för sina egna förmågor är inte alltid att lita på ;)

Stressiga dagar

2011-12-06T23:29:00.000-08:00

Dagarna är verkligen fullproppade nu och det blir lite ont om tid för rapporter om vad vi gör (för klämma in hundträning överallt går ju uppenbarligen finfint). Vi har massor med intervjuer till våran uppsats att göra och sen pågår en ständig bearbetning av arbetet. Men nästa vecka blir lugnare hoppas jag. Om inte så kommer det ju en jul, och DÅ är jag åtminstone ledig.

Det vi hunnit med i hundsammanhang då:

Rally

Vi åkte och tog ett pass hos Zandra i måndags. Zandra hade gjort en bana som vi körde två gånger, den andra gången la jag dit en leksak i banan och det gick bra att undvika den, skönt! Svåraste störningen var när Zandra värmde upp sin hund vid sidan om, det blir nästan svårare när det bara är vi, men hon höll i sig, tack o lov.

Det går bra att gå en hel bana utan belöning, hon håller inte på och hetsar upp sig utan jobbar rätt sansat. Den här gången hade jag bara någon godis i handen med mig mot banan som hon fick innan start för kontakt. Sen blir det lattjolajban först när kopplet är på igen, tror hon börjar förstå den leken, känner att det är viktigt för henne att det är tydligt där. Vi har dock några moment som måste finjusteras, sitt-stanna-kliv ett steg till höger har hon en tendens att tjuva på och sitt, sitt framför hö/vä ingång sitt är det ofta lite småproblem med (eftersom jag försöker att visa så lite som möjligt, det ska ju vara snyggt!) Men det känns helt klart hanterbart. Nästa pass blir inomhus, då ska jag göra en bana som är mindre till storleken för att vi ska få plats med alla som vill träna, tror vi är 6 st.

Jakt

Igår var vi hos Jens och skulle bara köra lite grundfärdigheter på avstånd hade jag tänkt mig. Gick inte alls bra emellanåt och jag känner att jag fastnat lite (igen). Hon kan göra ut två gånger helt perfekt sen tredje gången förstår hon ingenting.. Jag förstår inte heller. Måste grubbla lite på det där känner jag, göra en riktigt bra plan inför nästa dejt med Jens. Sen var fokuset rent allmänt katastrofalt och vi kom fram till att tjejerna kanske bara ska få ha en dag där de får fräsa ur och vara tillsammans. Nu när det är kallare (dvs vi inte går till sjön) tar vi bara ur hundarna ur bilen, kliver ner till plan och tränar, i normala fall går vi ju en halvtimma där hundarna får vara innan vi tränar vilket inte sker nu. Visst, det är inget som man kan göra innan ett jaktprov eller hunden måste klara av det osv, men det här gäller ju med käraste syster, det är inte ett normalt fall ;) Nejdå, vi har många andra tillfällen vi tränar då det blir seriöst på en gång, behöver ju inte alltid vara så. Så nästa gång blir det en sväng i skogen och ett genomtänkt pass där.

Spår

Tog med lite blod igår och vi la ett spår till tjejerna som de fick ta efter träningen (för väl det så fick de avsluta med något trevligt). Nässlas var kort men hon gick det exemplariskt hela vägen. Gucci fick premiär och var lite fundersam men noga och hittade rätt (och tänkte INTE lämna ifrån sig klöven). Thisbe har ju gått tidigare men det var över ett år sedan så hon fick ett nybörjar hon med, som hon också klarade fint.

Idag blir det lite apportering med Zandra, måste bara planera vad vi ska träna på. Lite fokus bakom pickadoll och bollkastare kanske, och fot och skoj i skogen med matte. Det kan vi båda behöva.

Behöver era tips tack!

2011-12-05T23:24:00.000-08:00

Nu vill jag ha några bra tips på vad fasiken man kan ha på händerna så här års utan att frysa ihjäl. Jag har provat lite olika varianter och visst finns det väl sådant som värmer men det är så fruktansvärt osmidigt när man 1. tränar hund 2. måste fippla med bajspåsar/nycklar/mobil. Så, nu vill jag veta vad DU använder och hur du tycker det fungerar. Just nu funderar jag nämligen starkt att ge mig in i "vantar-över-600-spänn-träsket" och då vill man ju veta om det verkligen behövs eller om det ens är värt det.

Tills idag har jag provat:

Vanliga fingervantar, går sönder i ett nafs eftersom jag har (ytterst) lite naglar. Alternativet är att de är lite större men så sitter de ju som en potta skit. Blir dessutom lätt kallt.
Torgvantar över fingervantarna när det blir för kallt. Är mest bara i vägen och värmer ju inte mina frusna fingrar. Blåser dessutom rätt igenom dem. (Bilden ovan).
Stickade tumvantar. Skönt men opraktiskt.
Större fodrade fingervantar, stickade. Så otympliga att jag får spatt.
Arbetshandskar (i brist på bättre). Aningen kalla.
Skidhandskar. De fyller hundtränings/plocka med småprylar funktionen ypperligt då de har en skinnsida på handflatan, och är tajta, men de är svinkalla. (När jag åker skidor är det kallare att ha de vantarna än inget alls) Köpta i en skidaffär för några hundra så jag tycker inte att det borde vara skit (men man kanske ska spendera en tusenlapp för att få bra skidhandskar??)

Så, kära läsare, fyll min kommentarsruta med dina erfarenheter please! Om du har dåliga erfarenheter av något så dela gärna med dig av dem också, jag vill ju helst slippa fler sådana själv.

Uppfödning och genetik

2011-12-04T03:07:00.000-08:00

Då ska vi se om jag orkar få ner allt som sades på gårdagens konferens ADC.. Det började iallafall bra med David Selins startkommentar om varför det här är ett viktigt tema: "Det är dags att ta död på myten att allt vad hundar gör är INTE ägarens fel"

Det var nästan bara forskare som talade vilket var anledningen till att jag begav mig just i år. Tyvärr kunde Erling Strandberg (med genetisk variation i hundavel som ämne) närvara, vilket var en av de jag sett fram emot att få höra.

Först ut var Peter Savolainen, forskare på KTH, ut med ämnet Hundens genetiska bas. Han har forskat i hundarnas genetiska variation och gör DNA analyser för att finna varifrån hunden härstammar. Han menar att det finns goda skäl att hävda att alla hundar härstammar från sydostasien (exempelvis södra Kina) och att det var där vargen "omvandlades" till hund. Anledningen till denna slutsats ligger i att alla hundar har samma genetiska spår och allt detta går att hitta i södra Kina men att det i södra Kina finns unika gener som inte finns någon annanstans. Han visade också upp ett genetiskt träd det det klart framgick att hund och varg låg tillsammans vilket visar att varg klart är grund för hunden.

På några platser i världen finns det indikation på varginkorsning på några raser, bland annat i Skandinavien, mellanöstern och Japan, och de raser man funnit det i här i trakterna är gråhund, jämthund och lapphund.

Nästa talare var Nivolette Salmon-Hillbertz som är husdjursagronom och som ämne talade om Historiska hundtyper genom en litteraturstudie.

Där fick vi en historialektion i vilken litteratur och vilka århundranden som vilka typer av hundar fanns. Det mest tänkvärda tycker jag iallafall att redan på 1800talet började avelsarbete diskuteras och framförallt var ett mål att undvika inavel då det var då man också började använda stamtavlor.

Hanne Lövlie var tredje kvinna upp, dr i Etologi som pratade om Sexuell selektion i djurlivet.

Hon gick igenom mycket med hur djuren agerar för sin överlevnad, även om det är mycket man "vet" kom det upp mycket intressant forskning och hon berättade om sin forskning på hönor som visar att de gör ett kryptiskt honval genom att välja vilken sperma de vill bli befruktade med. Detta var nog den föreläsning jag själv tyckte var mest intressant, trots att det knappt handlade om hund. Det som hon slutligen klämde till om hundar var studier gjorda på förvildade hundar där man sett att aggressiva hanar får para sig mindre (som en del av honan selektion) och som en bra avrundning efter 45 minuters info om hur alla djur i naturen väljer bort vissa typer av partners att para sig med så har tamhunden ingen som helst möjlighet att själv göra någon sexuell selektion vilket ställer krav på uppfödaren eftersom det är denne som väljer. I det "vilda" skulle hunden kanske inte para med just den hanen för att det skulle inte gynna avkomman, men när hunden inte har något val (några andra potentiella hanar) tar hon vad hon får eftersom några dåliga valpar är bättre än inget alls.

Jordbruksverket hade sin representant i Sara Dufva Lundqvist, veterinär som talade om regelverket kring hunduppfödning. Här är också ett intressant ämne eftersom det mest florerar det ena och det andra ryktet på nätet. Men, sammanfattningsvis de viktigaste punkterna från 1988:539

19§ Förbjudet att genom avel frambringa hundar med extremt stor kamplust

24§ (Den stora avelsparagrafen) Djur får ej användas i avel om

De har sjukdomar som kan nedärvas
de sannolikt är bärare av recessivt anlag i dubbel uppsättning för sjukdom
- // - enkel uppsättning
den tillgängliga informationen visar på ökad risk för sjukdom
det finns risk för beteendestörningar
den saknar förmåga att föröka sig på naturligt sätt (vilket innebär att en hund som inte fått valpar naturligt inte bör insemineras)

25§ Kejsarsnitt får endast användas 2 gånger på en hund.

16§ Tidigast parning på en tik får göras vid andra löp dock tidigast 18 månader. Vid 2 kullar inom 12 månader skak hon få 12 månaders vila.

17§ Tvångsparning får ej förekomma. En tik får inte hållas fast mot sin vilja.

18§ 8 veckor ska valparna vara innan de får skiljas från modern.

Ja, vissa saker var ju sådant man visste, men jag visste inte att det faktiskt är lagstadgat på att man inte får avla på hundar som kan ge sjuka valpar (eftersom man ändå hör en del som gör det). Om man vet om någon som bryter mot detta ska man kontakta Länsstyrelsen.

Lite senare under dagen kom det in en annan från JBV som förtydligade lite kring deras förslag till ny djurskyddslag och där finns bland annat en förändring som beskrivs: ingen avel ska få ske där djur inte kan agera normalt, andas eller använda sina sinnen. Det som var intressant här var att det var en kvinna som reste sig upp som kom från Länsstyrelsen i skåne och hon berättade att de jobbar för att förhindra att visa raser avlas på (eller individer inom raser) där de får just sådana här problem och att de kan inte styra över andra län, men att om varje person som ser något omlämpligt anmäler kommer det att ageras. Vädligt bra att det ageras, så kanske vi slipper en sådan utveckling som hemska dokumentärer visar från exempelvis England.

Efter henne tog Björn Forkman, professor i etologi, över och frågade sig Går det att testa hundars mentalitet?

Han menar på att först måste man skilja på begreppen:

Tillstånd - jag är rädd nu
Personlighetsdrag - jag är försiktig
Personlighet - jag ligger lågt i shyness - boldness skalan

En personlighet (=temperament/mentalitet) blir det först om en individ visar samma beteende beroende på situation eller tid. Sen gick han igenom olika metoder att undersöka hund: rating eller coding och pratade om en undersökning gjord där MH (coding) är jämförd med ägarnas rating (alltså utskickat frågeformulär). Detta är Svartberg som gjort och det han fann var att där ägaren upplevde aggression hos hunden mot främlingar fanns korrelation till hundarnas MH i relation till socialitet och avståndslek. Hos de hundar som visade aggression mot ägare eller annan hund enligt ägaren fanns det ingen korrelation alls på MH testen, dvs MH visade inte (i de fall man undersökt) att hunden skulle kunna vara aggressiv mot ägare eller andra hundar.

Björn menar att den bästa metoden att testa är att testa det man faktiskt vill veta och den situation som är intressant. Med ett MH kan du testa "hela" men vad vill du veta specifikt? Det får du inte veta och det måste du konstruera egna tester för.

Här bröts det sedan för lunch, tack o lov, träsmaken var rätt rejäl nu. Efter lunchen blev det en liten frågestund där samtliga föreläsare från förmiddagen fick chans att svara på frågor.

Nästa man upp efter det var Per Jensen som gick ganska djupt in i generna och pratade om Epigenetik, mellan arv och miljö. Det går ut på att djuret påverkas i miljön och det i sin tur ärvs och går vidare till barnen, trots att det från början inte fanns i generna (dvs en mutation uppstår). Exempel är när en tik som är dräktig utsätts för stress, så skapas stresshormoner i blodet som sedan passerar igenom och hamnar i fostret. Det kan vidare leda till inlärningsproblem hos avkomman trots att de själva växer upp i en lugn miljö. Man har också funnit att födelsetiden på året samt moderns kullnummer påverkar valpen senare i livet, i exempelvis L test. Det här menar Per Jensen ligger i startgroparna just nu i deras forskning och att det är en evolution som sker i genetiken och att det kommer få stor betydelse i framtida forskning.

Nästa talare var Patrick Pageat, professor i etologi som pratade om Valpens anknytning och feromoner. Tyvärr var det på engelska, vilket dels gjorde det lite svårare att förstå men värst var att de som inte förstod istället satt och surrade för sig själva.. I vilket fall, det som jag tyckte var intressant i hans forskning var vilket effekt DAP har. De hade gjort en studie på 66 hundar, 32 som fick ha ett DAP halsband och 34 som var med i en kontrollgrupp. Undersökningen gjordes helt vetenskapligt på alla vis, dvs de ägarna som kom till djuraffären och köpte visste ingenting om DAPen som hundarna hade, de hundar som fick DAP kunde inte "smitta" dap till de hundar som inte hade, det var samma ålder, kön, tid i affären etc. Patrick menar att det blir mycket srtress för en valp som först blir separerad från sin mamma, åka bil, hamna med okända hundar i djuraffär, lämna de hundarna, åka bil, hamna i ny familj som i sin tur lämnade valpen ensam, varierande hur länge. (De gjorde ett annat test för att se hur stressad en valp blev av att lämnas helt ensam i 15 minuter, alltså inget apektakulärt i vad den vanlige hundägaren kan göra och det visade att stresshormonet kostisol dubblerades).

De mätte två typer av stress, seperationsrelaterad och sådan som sker när hunden möter människor, är på okänd plats etc. De kontrollerade hundarna efter 3 dagar samt 15 dagar (längre kunde inte undersökningen pågå eftersom det är svårt att få hundägarna att gå med på längre än så). När familjerna lämnade hunden i början ensam på natten (som många gör) var det 7 hundar som fick DAP som var oroliga och 30 av kontrollgruppens hundar. I de andra situationerna de testade var det överlag 4-7 hudnar som fick DAP som blev stressade i olika situationer och 12 och uppåt av kontrollgruppen. Det tycker jag visar en ganska stor skillnad, och så här i efterhand känns det som att det kanske inte var helt onödigt att jag hade en DAP inkopplad när Nässla flyttade hem. Har varit lite halvskeptisk till hur det egentligen låg till, men här var åtminstone ett vetenskapligt test som visar på effektivitet. Givetvis kan det forskas vidare.

Efter en liten rast var det dags för Hanna Aronsson, Fil Dr i Etologi att prata om sexuell prägling. Egentligen var det inte speciellt mycket alls om hund här, det andra om fåglar var intressant, även om det ur hundsynpunkt inte gav något. Personligen har jag nog inte hört om någon hund som sexuellt präglats på människan och föredrar att para sig med dem framför hundar, även om hon visade upp en bild relaterad till den enda forskning som fanns där en hund juckade på en människas ben. Den forskning är gjort av Fox på sextiotalet, för den som är sugen på att fördjupa sig mer.

Ingrid Tapper skulle prata om att bedöma avelsresultat och detta genom att visa hur vi kan använda oss av Lathunden. Visade lite olika jämförelser på bland annat spindeldiagram eller vilka mentala skillnader det fanns baserat på färg inom en ras (dvs inga). Slutligen sa hon klokt efter att ha pratat om avelsbas, hur raser ändras osv "En sund hundsjäl i en sund hundkropp - det är väl det vi alla vill ha vid våran sida?"

Avslutningsvis var det dags för Erik Wilsson att prata om Uppfödning av tjänstehundar. Tyvärr trodde jag själv att det skulle handla om urval, arv men tyvärr blev det med om hundskolans behov av egen uppfödning. Han berättade hur de jobbar för att förbättra avelsmaterialet (exempelvis får en hane ta tre kullar/minst 15 valpar, efter det ska valparna testas och om valparna är bra mentalt och hälsomässigt får hunden ta fem kullar till) och hur resultaten har förbättrats efter dessa krav (vilket han visade staplar på och visst, så var det). Dock har den här omgången av uppfödning inte hållt på längre än från 2005 så det går ju inte att se så mycket ännu.

Ja, det var det, jag antar att den som är kvar och läser fortfarande är i behov av lite paus, vilket bara var förnamnet på vad mina ben kände efter den här dagen.. Phu! Men, nu har jag lite mer kunskaper att förvalta, några mer forskare att kolla upp (bra att vara student med tillgång till databaser) och mer grubblingar att tänka på. Men nu - en hundpromenad!

För min egen notering

2011-12-02T11:00:00.000-08:00

Guuuud vad ras-saker de har på E-bay. Nu måste jag hålla i mig tills jag varit på hundmässan, men jösses vad jag skulle kunna shoppa loss. Jag tror jag har passerat gränsen som nörd rätt ordentligt nu, när jag tycker alla t-shirts som har en text som handlar om flatten är balla.. Till och med en bok på franska från 1912 lockar, jag tror jag dör lite av pinsamhet över mig själv.

Studselistuds!

2011-12-02T10:00:00.000-08:00

Idag hade jag med mig en alldeles övertaggad hund till rallyn. Som tur var så var det bara jag och Zandra och jag kunde slappna av mer (och detta utan att det blev någon katastrof). Körde tre varv på banan, den första gången bokstavligen studsade hon vid varje moment, jag vet inte ens om tassarna var i backen när hon gick från sitt till stå i "sitt, stå".. Dock ganska underhållande måste jag säga..

Nästa omgång var ungefär detsamma, dock var hon så taggad att vi fick traggla lite vid vissa skyltar. Insåg att det nog berodde på att jag hade belöning med mig som hon var helt bananas. Till tredje gången lämnade jag godiset vid ryggsäcken och då var hon lugnare MEN helt fokuserad på väskan istället.. Suck. Nu blev det ingen mer omgång då det var svinkallt, men nästa gång ska jag gömma godiset i väskan en stund innan så hon inte har det i minnet så där, för det hjälpte ju ingenting direkt. Kanske vi ses en dag i veckan och tränar och då ska jag även våga mig på 8ans frestelse när det bara är vi två, men först måste jag leta upp lite hönsnät eller något annat lämpligt att hindra hunden från att ta för sig på egen tass.

I morrn blir det AdventDogConferens, det blir en lång dag men jag hoppas på lärorik. Har inte gått någon fördjupningsutbildning på länge (om vi bortser från 2,5 år på högskolan) så det ska bli skoj! Nu bakar jag ostpaj till lunch, snålorvar Linn vill icke betala närmare en hundring för lunch ;-) Nä, de pengarna ska givetvis sparas till nästa helgs Stora Stockholm! Nu borde man kunna ha nedräkning, eller?!

Morgondagens bana

2011-12-01T10:19:00.000-08:00

I morgon blir det bara jag och Zandra som tränar tydligen, men det avskräcker inte mig i min bandesign. Skulle kunnat chansa med åttans frestelse men jag tror jag ska göra som förra veckan och infoga den successivt istället, för både min och Nässlas skull. Vi tjänar inget på att inte lyckas med det momentet..

Jag orkar inte sätta dit de där små siffrorna, men följer man bara skyltarna så ska det nog gå bra att läsa av ritningen :) Svårigheten denna gång blir ett läggande under gång i språng, tjohoo (och för ens egen del, stå ut med dubbel slalom, det är nog en hatskylt för min del, den tar ju sån tid!)

Jag vill va som duuuuuuu

2011-12-01T09:53:00.000-08:00

Som en del i listans förbättra din kropp projekt så har jag införskaffat ett nintendo med tillhörande balansplatta för träning i hemmet. I några övningar använder man inte brädan utan gör diverse yogaövningar på golvet vilket jag gjorde igår och när jag är klar med övningen möts jag av denna syn.

"Om du står på den måste det ju vara roligt, men jag förstår inte riktigt tjusningen?"

Dramaqueen

2011-12-01T09:45:00.000-08:00

Idag åkte jag en ohundig trip till Stockholm för att lyssna på ett seminarie angånde företagsförsäljnningar. Tåget gick kl 7 så jag klev upp snortrött kl 6. (Inte så tidigt ändå för mig, men eftersom jag tränade alldeles för sent igår kväll somnade jag inte förrän midnatt och det är inte my cup of tea om man säger så). Trött matte gjorde att jag glömde ge Nässla mat. Ingen katastrof i sig, hon gick ju direkt och la sig med husse när jag rastat henne. Däremot hade det visst lett till en del trubbel för husse idag.. Han skulle ta ut henne vid 11:30 (dvs innan hennes lunch) men hade vänt hem besviken ganska fort eftersom hon varit lite odräglig.. Här är husses chatlog från msn nu när jag frågade om hon hade fått frukost av honom:

ah det kanske var därför hon var så himla arg på mig ute

TACK DARLING!Hon hoppade och gjorde scener, la sig ner och totalt vägrade
sen sket hon direkt så hon kunde försöka att vända hem så fort som möjligt

riktig myspysstund vi hade :)

Ja, husse tackade för att jag hade missat hennes frukost, tydligen var det mitt fel att deras promenad blev som den blev. Ibland skulle livet bli betydligt enklare med Nässla om hon bara kunde få fram lite tydligare vad som besvärar henne (fast jag kan tänka mig att hon hängt vid matskålen tre timmar utan att husse ens märkt något, det skulle liksom inte förvåna mig).

Linjetag, stopp och dirigering

2011-11-30T06:33:00.000-08:00

För att inte bara slösa bort dagarna med skolarbete passade jag idag på att ta ut Nässelsoppan till våran fotbollsplan för lite genomtänkt träning av grundfärdigheter i dirigering. Hade med mig två bollar, två dummysar och bollkastare. Droppade dummysar varteftersom vi gick på plan, utan att hon såg när jag gjorde det, gick vidare, vände om och skickade. Ibland blåste jag stopp på vägen, belönade det med bollkastare och sedan skickade jag henne åt samma håll utan att stanna (kan vara svårt nog det, men det gäller att inte skapa mönster). Gick lite hur som på planen också så hon inte lär sig springa längs med sidorna bara. Ibland satte jag henne också och gick vidare så hon satt mellan mig och en dummy (som hon fortfarande inte såg läggas) och sen från andra delen av fotbollsplanen skickade jag henne ut. Så det blev en hel del "ut" "stanna" och några dirigeringar åt sidan (hon ska ju inte tro att varje gång jag sätter upp handen ska hon vända sig om).

"Hur 17 gjorde matten för att bollen skulle flyga iväg så där kult?!"

Precis i början fick jag ju det problemet jag sett nu några gånger, nämligen att hon stannar på signal men när inget nytt kommando kommer inom 0,5 sekunder så tar hon egna beslut. Jag nötte lite på det och till slut blev det en stadgeövning med just bollkastaren, att det krävde full stillhet tills den sköts iväg. Tror poletten trillade ner för idag iallafall.

Aslutade med en liten skogspromenad där jag kastade en del dubbelmarkeringar med bollkastaren för att se hur hon egentligen gör vid dubbelmarkeringar. Tyvärr blev jag inte klokare, ibland tar hon den som kastades först, ibland den som kastades sist. Försöker lära mig vad som passar bäst för henne, men här har jag fortfarande en nöt att knäcka känner jag. Ibland kan hon vara helt fokuserad på den ena och när jag skickar henne vänder hon om och tar den andra ändå, känns inte som att hon riktigt är samlad då. Kanske bara träna vidare och låta träning skapa erfarenhet? Eller vad tror ni?

"Va?! Har du kastat klart? Ska vi HEM? Jag tror jag dör lite."

Dagens sanning

2011-11-29T11:27:00.000-08:00

"Good dogs fetch us good friends"

Ja, nu kanske inte Nässla alltid varit en så "good dog" ;-) men hon har ändå gett mig flera goda vänner och trevliga bekanta. Mestadelen av min lediga tid spenderas nog med mina hundägande vänner och ärligt talat känns det så bra, otroligt vad ett bemensamt intresse kan skapa!

Glad advent på er!

2011-11-28T07:36:00.000-08:00

Trots att snön saknas skickar vi ut en adventshälsning till våra nära och kära här ute i cyberrymden.
Foto: Moa Waern

Sjuk är hon inte!

2011-11-27T07:54:00.000-08:00

Ja, det är väl dagens enda guldkorn från träningen, vi blev alla lite oroliga för Nässla efter passet hos Bitte och tänkte att hon kanske är sjuk? Idag bevisade hon att det är hon icke! Började med att studsa iväg varpå jag blev arg vilket ledde till att resten av passet gick åt skogen rätt och slätt. När jag väl hade tappat humöret ville hon inte vara vid min sida eller komma tillbaka när hon lämnade sidan vilket inte blev en positiv spiral om man säger så.. Å Jens då stackarn.. jag sa innan vi åkte att det som skedde hos Bitte inte ska ligga till grund för någon anmälan till jaktprov (för deras del, det gick ju så himla bra) och att en gång är ingen gång. Well, så här i efterhand var väl det lite överflödig information, jag tror han förstod det ändå ;-)

Jag blev så besviken på mig själv (varför lär man sig aldrig??) och bestämde mig för att bara träna grundfärdigheter ett tag och eftersom jag har skolarbete varje dag i veckan så hade jag redan innan bestämt mig för att jag inte har möjlighet att åka till Jens under veckan. Kanske lika så bra, så kan vi istället träna lite grund för oss själva några dagar. Jag som hatar att ha den här känslan efter ett pass stannade på våran fotbollsplan och gjorde några övningar när vi kom hem, vilket gick betydligt bättre. Dessutom gjorde jag dessa med dummysa och hon jobbade ändå vilket också tar bort min teori om att hon inte jobbar för det längre efter vi börjat med vilt. Tror helt enkelt efter lite övervägande med Jens att hon inte klarade av miljön där hos Bitte i torsdags. Det blev som på WT vi var på i höstas där de två första stationerna inte funkade för det blivit kortslutning i skallen. Kanske var det likadant? Hon var ju taggad till tusen (tycker det är så ballt när Bittes hundar jobbar) och kunde inte hantera det. Vi får forska vidare helt enkelt.

I vilket fall, nu blir det en lugn vecka med träning på stoppsignal på långt håll och funderingar över hur jag ska göra med "ut" signalen. Är lite fundersam över vilket handtecken jag ska ha, om jag ska ha handtecken på stanna (eftersom hon lätt förväxlar de två), om det finns vettig visselsignal att ha till ut (och höger/vänster) och om hon måste vara stilla tills kommandot kommer eller om hon får starta direkt. Om jag inte har bestämt mig för hur jag vill göra kan jag inte kräva att hon ska förstå det iallafall. Några tips? Hur gör ni med dirigeringssignalerna?

Kursdag

2011-11-26T22:35:00.000-08:00

Jag har anmält mig och Nässla på en dagskurs den 7 januari. Det är inriktat på enbart fotgående och passivitet och instruktörerna går ut med att de tränar med positiva metoder vilket passar oss bra eftersom jag sagt att jag inte ska gå jaktkurs för någon som inte går ut med sånt i förväg. Dessutom är det få deltagare och stort fokus på individuell coaching vilket känns bra, gillar inte att hamna på en kurs med massor av stressade hundar eftersom det smittar lätt. Vi får se vad man tycker efteråt, en månad kvar :)

Idag blir det en liten sväng till Ågesta, för träning med Maria och Jens. Hoppas det slutar regna (och börjar snöa!).

Äntligen rätt

2011-11-25T23:35:00.000-08:00

Gårdagens pass var ovanligt lyckat för våran del! Så skönt! Vi hade lyxen att få träna inomhus i HundArenan vilket var en extrem störning för många hundar. Nässla däremot var ovanligt fokuserad istället. Eftersom vi bara hade hallen en timma så gällde det att planera sina drag och jag valde att först gå banan lös (då var det inte så många där inne), på nästa runda la jag en leksak (från hallen, inte våran egen för att lära henne just det) en bit ifrån banan men ändå så hon såg den. Den tredje gången la jag leksaken mer i banan men gick bara 2/3 av banan.

Första omgången blev det lite smått kaos mitt i banan, Mea kom in med sina två hundar och Ann gick ut för att släppa in två som åkt långväga för tiden efter oss som behövde låna toaletten, vilket gjorde att de flesta hundar gick igång. Fick givetvis stanna i banan och gå tillbaka en bit (även om jag tror Nässla hade klarat det, var mest jag som blev stressad) och jag valde att ha rikligt med belöningar efter det för att inte riskera något..

Andra omgången gick bättre störningsmässigt och hon verkade inte fixerad av leksaken. Däremot när vi gör sitt-sitt framför-osv så får hon svårt att sansa sig och gör gärna vågen för att direkt springa runt mig. Jag tror det beror på leksaken, för det är då såna beteenden dyker upp, men jag måste träna enskilt på det. Kan ju inte ha en hund som anfaller mig av vågen på banan.

Sista omgången gick bra också vad jag minns, hon lät bli leksaken och kunde utföra momenten bra.

Det jag har börjat göra är att när jag knäpper henne lös blir det ingen lattjolajbanbelöning förrän kopplet är på igen, så tanken är att belöingen ska bli knäppet av kopplet, just för att hålla förväntningarna nere. Vi får se om det är en hållbar plan. I övrigt var det inte det enklaste att springa genom tysk-svängen. Ser fram emot att få designa nästa bana ;)

Morgondagens rallybana

2011-11-24T09:13:00.000-08:00

Här kommer en liten förhandsvisning på morgondagens rallybana. Jag hoppas de blir nöjda, verkar så där lagom svår med att springa vid skylten "skicka över hinder". Tur vi ska vara inomhus och det är ett riktigt trähinder känner jag ;)

Analysera mera!

2011-11-24T08:39:00.000-08:00

Nu vet jag inte vad sjuttsingen som hände på dagens "pass". Vi var hos uppfödaren och mest tog en promenad men på slutet la vi även ut lite dummysar för några dirigeringar. Nässla som alltid är taggad fick börja och sprang inte så fort som hon brukar men då tänkte jag att det beror på underlaget, det var svår terräng att ta sig fram på. Sen fick några andra hundar köra innan vi skickade igen då Nässla gick istället för fullt ös medvetslös! Hon satte sig dock fint på en stoppsignal så jag tänkte att jag belönar den istället och kastade en kaninboll, som hon inte hittade förrän typ fem minuters dirigerande.. Det verkade verkligen vara helt tomt uppe i skallen. Provade senare från ett annat håll och visst var det lite mer fart men mer gång än galopp, sen vände hon och bara kom hela vägen in, där jag valde att bryta. Hon var inte sig själv någonstans så det fanns ingen anledning att traggla.

Nu är ju frågan varför hon var sån. Hon är aldrig trött när det kommer till jobb, lattjat så här mycket innan jobb har ju aldrig varit ett problem tidigare. Det jag kan komma på är att dummysar är så där lagom intressant nu efter vi tränat några veckor med vilt.. Däremot var hon skittaggad (eller snarare pipig) på att Bitte och de bruna hundarna var med, det är ju asballt. Men jobba själv? Not so cool. Lösning någon?

Annat att tänka på till nästa gång:

Bara för att solen skiner och det står +9C på tempen betyder det inte att det är varmt ute! Vinter är vinter även om det deprimerande nog inte finns snö.
Se till att aldrig hamna i par med uppfödaren på ett jaktprov, det skulle aldrig gå ;)

Och sen, dagens guldkorn som inte bestod i något min hund gjorde måste ändå bli hur duktig syster Thisbe var på dirigeringen! Har aldrig sett henne vara så lyhörd på husse tidigare. Klart bäst i klassen!

Stress i träningen?

2011-11-23T11:40:00.000-08:00

Läste på ett forum om stress i träning när man sysslar med shaping vilket fick mig att fundera lite över våran egen situation. Ska försöka få ner mina (högst ovetenskapliga, bara baserat på vad jag ser med min egen hund) tankar angående ämnet som känns helt enorm när man väl börjar rota i det. För att få någon som helst struktur i det kommer jag att dela upp det lite. (Om du inte känner för att läsa i en evighet, stäng ner den här sidan..)

Inlärning med shaping = frustrationsträning = stress?

Det ovan är en formula som hävdas stämma. Jag slår upp frustration i nationalencyklopedin och finner att: "psykologisk term som avser de känslor och reaktioner som väcks när vägen till ett eftersträvat mål blockeras." Borde med andra ord innebära hund vill ha godis, jag hindrar hunden från det (gör jag?). Det står inget relaterat till stress, däremot aggression: "Enligt en inflytelserik psykologisk hypotes leder frustration regelmässigt till aggression. Frustration kan emellertid också leda till en rad andra, mer eller mindre ändamålsenliga reaktioner, t.ex. förstärkta ansträngningar eller regression. " Beredd att hålla med, men leder det verkligen automatiskt till stress?

Stress enligt NE: "Stress är hos djur inte ett entydigt begrepp. Om ett djur utsätts för fara – t.ex. angrepp eller hot, stark kyla eller hetta, även social stress – inträder alarmfasen, med flykt eller motstånd som resultat" . Nja, gjorde mig knappast klokare i shapingsammanhang.

Eftersom jag inte har några mätinstrument att kolla av adrenalin, puls eller andra saker som kan ske i hundens kropp under träning får jag se på vad jag kan se utifrån. För mig är stressat beteende när hon kliar sig, börjar gäspa fast hon är igång och stressmjäll. Kan på rak arm iallfall inte komma på andra beteenden hon har för sig (jo, piper vid jakt, men det kommer jag till sen). För att se om hon verkade stressad så hittade jag på ett beteende som jag skulle shapa henne till och som jag sedan filmade för att lägga upp på tuben men youtube verkar inte spela med mina noter idag.. I vilket fall, jag fick till fem minuters film, på den kliar hon sig en gång. Visst provar hon på saker och är aktiv, men det kan väl inte per automatik bli stress? Är det stressande att tänka? Är det stressande att vara glad? Efter passet går hon och lägger sig eller bara är som vanligt, alltså inget mjällande, pipande eller något annat anmärkningsvärt.

Om hon hade blivit stressad under denna form av inlärning, hade hon ens lärt sig något då? För oss är det de beteendena som är shapade som sitter bäst (men jag hävdar absolut inte att jag har någon stimuluskontroll, men det är enbart för att jag slarvar). Däremot finns det ju träningssituationer där jag märker att hon är för stressad och inte kan ta in något, om exempelvis belöningen är för het. Kampleksak i nyinlärning funkar exempelvis inte. Godis framför nosen funkar för stunden men hon vet knappast vad hon gör. (När jag försökt lära in rulla hade jag godishand, hon rullade nog 40 gånger utan att veta vad hon gjorde). Om man då ser det till att det har med förväntan på belöningen, måste det verkligen ha med just fenomenet shaping att göra? Finns det inte de som har lydnadshundar som piper så fort de kommer ut på plan, fast det inte är tal om shaping som sker där ute? (Nä, jag vill inte framstå som bättre själv genom att peka på att "de" har ju problem, undrar mest om det är just ett shapingfenomen?)

Givetvis är jag medveten om att många hundar har lättare att lära genom att man visar med exempelvis en luring hur de ska göra, eller att använda targets, det säger jag inget om. Också det faktum att vissa hundar säkerligen blir stressade av shaping som inlärning (vissa hävdar det är fel på ägaren, metoden funkar alltid, jag säger inget jag) blundar jag inte för, jag vill bara lista ut om jag använder en metod som stressar MIN hund.

Dämpa stress med shaping?
Går det? Vet att det finns en canisinstruktör som jobbar mycket med detta (Åsa Jacobsson), själv syftar jag inte riktigt på samma sak. Jag använder mig nämligen av shaping i jakten för att minska stressen och med lyckat resultat vad jag sett hittills. Jag håller inte på att shapar ditten och datten, utan allt går ut på "händer något skoj kommer du till det genom att hålla dig på min vänstra sida" och dit har jag shapat henne, inte visat. På det sättet har vi fått fram ett fokus där hon tänker (eller vad vet jag?) och fokuserar på att göra rätt istället för att jag trycker ner känslorna (läs pipet). Genom att hon får tänka själv uppstår ett fokus som gör att hon inte har tid att pipa. När hon inte visar stressande beteenden behöver inte jag själv stressa upp och "smitta" henne med den känslan (eller hon stressa mig, hur blir det nu..) Jag tror inte att någon annan metod hade fungerat för att få ner stressen på henne i jakten, iallafall inte med tanke på de framsteg vi gjort på ett år.

Nu när jag korrekturläser så inser jag en sak.. Jag vill rentvå min shapingträning från stress. En träning som jag utför ett par gånger om året. Jaktträningen däremot, den skapar stress betydligt oftare än så och den fortsätter jag med ändå (även om jag försöker tänka igenom och planera för att minimera stressen). Med andra ord, i sammanhanget kanske inlägget var helt värdelöst. Äsch, då postar jag det nu.

Bra skit

2011-11-21T23:15:00.000-08:00

För hundskit

I Katrineholm tänker man på sina hundägare. Tummen upp!

Kurs

2011-11-20T06:03:00.000-08:00

Idag hade jag lite privatträning för tre hundägare som ville drillas i blodspår. Mycket skoj att få komma ut och hålla kurs så här, nästan ett år sen sist. Det är också alltid kul att se de olika varianterna av nosarbete, allt från noggrann till fullt ös medvetslös. För Nässlas del blev det besök till "farmor", får se om vi hittar på nåt mer spännande idag. Rätt skönt att bara njuta av ledighet för omväxlings skull, i morrn blir det ändring på det.

Ljuva solsken!

2011-11-19T08:19:00.000-08:00

Idag hade vi verkligen tur med vädret - vilken sol vi hade! Perfekt för dagens aktivitet som var jaktträning på nya fina marker mitt ute i skogen utan störande människor eller farliga vägar och tillåtelse att skjuta. Perfekt! Det som var nackdel var att bonden bestämt sig för att plöja marken för första gången på 20 år så vi kunde inte träna där, men vi hade att göra ändå.

Vi blev tre stycken som kom och tränade, Cicci och Java samt Javas kullbror kom från Stockholm och var med, med sin matte. Började med lite linjetag för att hålla nere nivån av stress hos hundarna. Nässla fick sitta i bilen så hon inte såg och fick en chans att trigga upp sig och gå fotgående efter det. Jag tyckte hon skötte sig exemplariskt. Sen tränade vi lite olika övningar: stanna, linjetag över en mur, vilthantering och vi avslutade med ett stort sök. Tyvärr tappade vi bort en dummy men lite svinn får man väl räkna med. Totalt fem timmar blev dagens pass inklusive fika. Nässla avslutade det hela med att lägga sig i ett kärr så nu är hon ren och shamponerad.. Guldkornet från dagens pass var hennes förmåga att hålla sig vid min sida (utan tjat) både före och efter jobb. Visst, inte hundraprocentigt, men väldigt mycket bättre än vad det har varit.

Igår var vi iväg till veckans rallyträning, med den banan som jag ritade igår. Den var bra, lite lagom svårt att få in 1-2-3 backa skylten, man slarvar gärna med de skyltar som tar längre tid från nybörjarklassen. Jag fokuserade dock mest på att vara lös (gick fint, både i början och när Emma/Sasha och Mea med sina hundar var där) och sen på att jobba med "externbelöning" som hon inte får ta. Det var nog betydligt svårare, jag ska börja ta en lättare leksak att störa med och kanske bara prova ha den bredvid banan, utan att riktigt visa den. Får se hur det blir. Kan ju dessutom fortsätta träna det under promenader.

I morgon ska jag drilla tre hundägare i blodspår så det blir mer hundaktiviteter fast utan egen hund. Får se om Nässla får en hel vilodag eller hur det blir :)

Morgondagens rallybana

2011-11-17T08:16:00.000-08:00

Varför har ingen sagt att det var så enkelt och så kul att göra sin egen bana i programmet som går att ladda ner? Nu är det slut på kladdiga papper, some serious shit coming up! Här är ritning på den bana jag tänkt mig i morgon. Efter att jag såg att skyltarna var ditklistrade lite fel jämfört hur det blir när man går hade jag redan sparat så det får vara. Inte det lättaste att sätta skyltarna upp och ner.

Morgondagens bana ska ha svårigheten att hindret ska passeras även en gång utan att den ska hoppas över. Hundarna kan ju behöva lära sig det med. Någon 8:ans frestelse vill vi inte ha med, vi ska träna separat på den biten, annars finns det risk för att hela passet blir förstört.

Fantastiska Nässla!

2011-11-17T07:29:00.000-08:00

Idag var vi och träffade Jens + två flattägare till för lite träning på nya marker. Vi bestämde oss för att göra ett sök med vilt där närmare 20 vilt lades ut. Nässla var den som startade och avslutade och allt där emellan gjorde hon med bravur! Tog in det som var närmast och längst bort, det enda som hände var att hon tog nytt grepp på kaninen på vägen in och att hon inte tog raka vägen in med första måsen (men det tror jag bara beror på att hon inte såg/hade för bråttom, hon sökte inte). I början hade jag henne kopplad vid min sida in case of emergency, men när alla kört en gång fick hon vara lös och gjorde det bra och var tyst. Lite grästuggande och en gång lullade hon iväg bakåt, men annars så är jag så nöjd. Under hela söket jobbade hon riktigt bra och efteråt satt hon lugnt när jag la fåglarna på plats (en liten detalj som gör så mycket).

Ironiskt nog var det samma flattar vi tränade med förra hösten hos uppfödaren när jag kände att Nässla kommer nog aldrig klara av att starta på jaktprov, idag var hon bara helt enkelt raka motsatsen. Mitt lilla hjärtegull!

Kort men bra pass

2011-11-16T10:14:00.000-08:00

Idag hade jag skola kl 16:15 på eftermiddagen (skumt värre) så i väntan på det (man kan aldrig "bara vara" när man väntar på att göra något sånt på eftermiddagen) passade jag på att ta ett pass med Nässla i rally (läs vara lös och vara lös med externbelöning). Hon var supertaggad och jobbade fint utan några tendenser att sticka iväg på fnatt. Då hade jag dessutom valt en plats som hon gärna gör det på, en fotbollsplan med massa grova pinnar på, som hon gärna vill ha. När det gick bra länge nog provade jag att lägga ner en kaninboll bredvid och sen träna vidare några övningar som hon har svårt att göra "åt fel håll". Kanske inte blev snyggaste utförandet, men hon stack aldrig vilket var huvudsaken. Jag gick tillbaka till bollen och hämtade den själv varje gång, så hon får aldrig ta den som just en externbelöning.

Skönt att få göra något enligt plan och att allt också fungerade.

Min lista!

2011-11-16T05:28:00.000-08:00

Jag har avslutat en gammal och påbörjat en ny lista av 101 saker på 1001 dagar. Den har dessutom fått en betydlig makeover på bloggen och jag är äntligen nöjd med designen och layoten. Mestadels är inte alls hundrelaterat men det finns ändå en hel del punkter relaterat till Nässla som jag tänkt att göra, kika gärna in på bloggen här

Igår träffade vi Zandra för lite sökträning med vilt. Lade ut ett stort sök och för våran del gick det väldigt bra till en början, sen flippade nog både jag och Nässla ur. Ärligt talat känns det som det blir mindre seriöst ju färre vi är, nu när vi haft flera gånger med flera som tränat. Äh, jag vet inte jag.. Guldkornet för mig var iallafall att det gav en mycket god möjlighet till fotgåendeträning som vi alltid har nytta av. I morrn blir det nya friska tag när vi ska till huvudstaden och träna med några "nya" (fast jag har tränat med dem förr vad jag vet), hoppas på lite bättre struktur i människohjärnan då.

Inga björnar i Orsa

2011-11-13T22:51:00.000-08:00

I helgen var vi som sagt uppe i Orsa och hälsade på Susann och Täppas. Jag hade hoppats på att få se björn men icke sa nicke. Kan väl inte säga att vi gjorde så mycket mer än snacka skit och promenerade men det är ju knappast fy skam! Här kommer massa bilder från den vackra naturen och vad vi hade för oss.

Ingen snö men frost, sååå fint.

Det bildades kulor av frost på träden som trillade ner så under varje träd såg det ut så här. Livsfarligt att gå på.

Susann leker att Täppas är en assessoar ;)

Täååas fick gå ett spår och klarade det med bravur!

Huset

Utsikten (utan dimma)

Inga björnar (vad vi ser)

Nässla hade gott om energi, detta var innan selen pajade..

Täppas är inte imponerad av isen på vattnet

..till skillnad mot Nässla

Sovdags

Våran lilla bod vi huserade i, varmt och mysigt!

Hacke-hackspett

Där uppe ligger björnparken, men det känns inte som att det gills att se djuren inhägnade.

Innan spåret - Täppas är ivrig

De lovade lite snö under natten, detta var vad vi fick.

Nässla snodde en snitsel av Susann..

Äntligen frihet!!

Ett stort tack för gästfriheten till Susann. Ett stort förlåt till Täppas för att vi inkräktade i hans liv.

Understimulerad skapar problemhund

2011-11-09T06:39:00.000-08:00

När jag har jobbat med problemhundar har alltid aktivering av lämpliga sorter legat högt på prioriteringen och vissa hundägare kan ha tyckt att det känns lite onödigt att jobba med det när det finns något annat som egentligen är problemet ("vi har ju inte problem med att han spårar, han gör ju utfall"). Nu när jag själv ägnar dagarna åt att jobba och min hund får ligga på sofflocket så inser jag ännu mer vilken betydelse aktiveringen har. Inte att vi fått en problemhund men det går fort att få fram oönskade beteenden. Hon är helt borta i sin egen värld på promenaderna (och här tror jag också att andras (läs husses) promenader kan ha bidragit till ointresse för föraren) tills hon helt plötsligt får för sig att agera valp och biter sig tag i byxbenet eller bara blir allmänt spattig. Hemma är hon rastlös och snor saker för att få uppmärksamhet.

Men, hon får stå ut två dagar till, sen åker vi på semester till Susann i Orsa. Hon säger att det inte finns något att göra där, jag är dock helt nöjd med att vara utomhus utan en dator en helg med tanke på att jag ägnar 8 timmar om dagen att stirra in i skärmen just nu.

Föresten,

2011-11-08T06:51:00.001-08:00

Jag har anmält mig nu till ADVENTure men är själv så om någon annan ska dit - hojta!

Blog Award

2011-11-08T06:11:00.000-08:00

Zandra har gett mig en award där man ska själv svara på några frågor och sedan nominera fem andra som ska göra detsamma. Eftersom jag inte kan fokusera allt för mycket på skrivandet just nu så börjar jag med att svara på frågorna, nomineringarna får komma senare ;)

1. När ingen ser mig eller hör mig ger jag Nässla en egen röst och vi har långa samtal om ditten och datten. Fast det är kanske inte helt sant, husse brukar få ta del av dessa konversationer ganska ofta.. Men vi kan ju räkna honom som ingen =P

2. Jag går aldrig hemifrån utan bajspåsar, även om hunden inte är med ligger det alltid en påse i någon ficka gömd någonstans, vare sig jag vill det eller inte.

3. Min blogg heter som den gör för att den från början var en del av mitt företag som heter Hundlycka.

4. Om jag vågade skulle jag starta en blogg som en riktig bitterf**** och skriva alla syniska tankar som rör sig i min skalle, och då pratar jag inte hund.

5. Om tio år kommer jag att vara lyckligare eftersom jag då kommer ha mitt hus med marker som gör att jag kan träna hund hela tiden. Givetvis kommer det vara upplyst om kvällarna och jag är ekonomiskt oberoende.

Thats it, känn er awardade ni som vill ;)

Du och jag

2011-11-05T03:25:00.000-07:00

Ullared

2011-11-05T02:39:00.000-07:00

Helt ohundigt, men vi överlevde gårdagens shoppingtur på Ullared. Det var många år sen sist och jag var betydligt mer mentalt förberedd på galningarna där så jag lyckades faktiskt hamna i min egen bubbla och kunde shoppa i "lugn och ro". Mamma däremot.. Fyndade inte så värst mycket på hundavdelningen, men mycket annat bra att ha. Brandfilt, första hjälpen kit till bilen, pannlampa, kalender (så jag kan planera in alla tävlingar nästa år!), julklappar, kläder och massor annat skoj! Nu är det roliga över, allt är inpackat dit det ska och det är bara att se fram emot nästa gång!

Människor VS hundar

2011-11-05T00:49:00.000-07:00

Det här klippet delas just nu på fejjan och jag tycker det var så gripande ur flera olika aspekter så jag vill dela det här. Jag vet dock inte om det går att titta bara så här då det var åldersgräns på klippet men jag provar. Är du känslig, tänk en gång extra innan du tittar. Det innehåller scener där hund och barn blir påkört.

En heldag innan den ofrivilliga vilan

2011-11-02T08:54:00.000-07:00

Idag drog vi med hela gänget blondiner till Jens och ligan där. Väl på plats mötte vi även (av en slump) en annan flatägare som Jens träffat här tidigare och som jag själv har gått utbildning både med för, så han hängde med en stund.

Själv ville jag börja med apportkastare - utan skott. Det var lite rörigt i början allmänt med det praktiska på plats så jag känner mig lite smått förvirrad över vad som faktiskt hände där, men jag vill minnas att hon drog bara på hans rörelser till en början men sen fick vi till en stadig markering och efter det bröt vi, jag märkte att det började brinna och vet inte om hon lär så bra då.

Idag hade vi med massor av olika vilt - and, kanin, trut, skata, kaja och kråka så vi la ut ett sök med 9 vilt som vi skickade om vartannat. Duktiga hundar säger jag bara, och mitt guldkorn låg i Nässlas villighet att bara sitta stadigt, jobba kalas och komma in direkt med viltet (trots den åtråvärda kaninen). Jag tog också tag i mig själv och jobbade med kontroll efter arbetet, dvs inte bara "försvinna" från min sida bara för att jobbet är gjort. Kändes riktigt bra att få till det och vara noga med de sakerna.

Sen körde vi fotgående med störning framför (Jens+fågel+apportkastare) och egentligen kändes väl gräset som mer störning än det framför. Bara jobba vidare helt enkelt. Avslutade med en dubbelmarkering som var hyfsat enkel men för att träna på att hantera "splittrandet" som hon tycks känna vid de situationerna. Hon förvånar mig genom att ta den första apporten först, jag vill se om hon fortsätter göra så eller hur hon egentligen tänker.

Själv avslutade jag passet med att träna den lilla taxvalpen Gucci i apportering. Hon fick apportera en liten dummy och hon är inte dum den lilla valpen ;)

I allmänhet en rakt igenom trevlig dag som vanligt i trevligt sällskap!

Och just ja, den ofrivilliga vilan beror på jobb HELA dagen i morgon (åker 7, hemma 18) och Ullareds på fredag för att sedan fortsätta med jobb hela nästa vecka. Trist nu, roligt till jullöning..

ADVENTure Dog Conference

2011-11-01T23:36:00.000-07:00

Är lite sugen på att åka på det i år trots att jag inte har en tanke på att ägna mig åt avel själv. Men det verkar vara intressanta ämnen så frågan är om jag ska betala hundringarna nu och se ALLT eller om man ska vänta tills det kommer på SVT play då man bara får se delar av programmet? Här ligger programmet, som inte riktigt är klart ännu.

Korta pass

2011-11-01T08:17:00.000-07:00

I dag och igår har vi fått till några kortisar. Just nu befinner jag mig i sluttampen av en kurs men framförallt i startgroparna till C-uppsatsen så det har varit lite smått hysteriskt i människohjärnan. Men, igår träffade vi Cicci och Java men eftersom de jobbar så fick vi ses framåt halv fem, vilket innebär totalt mörker och vi körde i elljusspår. Så, för att inte reta upp motionärerna fick hundarna vara kopplade när vi körde lite små pass av walk up med enstaka markeringar. Ibland stannade vi och fick till någon form av träning av att inte hoppa upp och ta dummy bara för att vi lämnar över den sinsemellan (ack så larvig grej att träna men nödvändig). Kort pass (desto längre promenad) men nyttigt att det inte behövs hetsas upp bara för att vi är med en annan flattifnattare.

Idag var vi själva och gick till det gröna fältet med allt gräs och skulle träna fot och några linjetag. Gräset var HÖGT och jag fick en fingervisning om hur det kommer bli i vinter med meterhög snö att pulsa igenom.. Först gick fotgåendet inte alls bra, hon försvinner inte fysiskt från mig, men i hjärnan är hon bara på middag med de där grässtråna :/ Sen på slutet piggade jag upp mig själv och då satt det även för henne! Skönt att få avsluta med bravur. I morrn blir det Jens med blondinerna :)

Vintertid

2011-10-31T07:53:00.000-07:00

Förutom det faktum att det är alldeles för mörkt för att träna i skogen med vårat gäng nu på kvällen (vi får helt enkelt hålla oss inom elljusspåren och träna jaktlydnad i olika former) så innebär ju också vintertiden att hundens lilla mage måste ställas om efter ett nytt mat-schema. Har aldrig tidigare varit något problem men nu har jag en liten hund som är väldigt aktiv i ansatsen att få mig mot köket och hennes skål..

"Eh va? Var det din HALSDUK? Åh, jag trodde det var en korv eller nåt som jag skulle få äta."

En mjuk varm hundnos

2011-10-29T11:35:00.000-07:00

När man är så här lite extra ynklig som jag är idag, då är det förbaskat skönt att det dyker upp en varm hundnos och tröstar en.. Det här med träningsproblemen är ju bara världsligt, kärleken ja den är på riktigt.

Oroa er inte, mina deppigheter beror inte på något allvarligt, bara en härlig coctail av PMS, visdomstandvärk (med tillhörande huvudvärk och feber) samt en liten skvätt av nackspärr. Men man kan ju gråta för mindre.

Gårdagens rallyträning

2011-10-28T23:47:00.000-07:00

Igår hade vi våran veckoträning i rally och jag fick lära mig ett och annat om vad vi behöver träna på: 8:ans frestelse och att Nässla ska vara lös. Att kombinera dessa var icke bra!

Problemet med 8:ans frestelse ligger inte i själva momentet när man gör det, utan i att Nässla tror att det är någon form av externbelöning (?) eller helt enkelt störning i resten av banan. Hon kan inte göra moment med ryggen till skålen, så är det ett sitt framför mig när skålen är bakom så är det som en förbaskad fjäder i hunden som bara drar tillbaka henne.. Och hon har ju så svårt att glömma! Så, det vi ska träna på är:

Ingen externbelöning under några andra träningsformer heller.
Träna skyltar med störningsskålar bakom, vid sidan, ja överallt.

Lösträningen är en värre historia.. Den som hängt med här i bloggen sen förra vintern kanske minns hur bland annat min freestylekurs gick? Hunden kunde jobba flitigt i 40 minuter vid min sida och jag tänkte, det här går ju bra, och släpper hunden. Då ser man på henne hur hon fokuserar upp och vips så drar hon till första bästa lekmöjlighet. Så blev det igår, och jag blir så arg och besviken. Arg för att jag känner att jag inte kan lita på henne vilket gör mig spänd och då blir hon ännu värre. Besviken för att jag trodde vi hade jobbat oss förbi det här under året.

Igår såg jag hur den här blicken kom, som hon fick förra året när hon hörde att hon knäpptes loss och den är hemsk! Jag hatar att inte kunna lita på min hund i de sammanhangen! Men, man kan väl inte deppa ihop totalt över något sånt (då hade jag nog redan hängt mig någonstans) så här är träningsplanen för den grejen:

Se om jag kan byta halsband/koppel till något som inte förknippas med den här situationen.
Träna korta sessioner där jag kopplar loss och kopplar henne igen.
Träna mer lös på banan men utan 8:ans frestelse ett tag (träna det för sig). Tror nämligen att det var det som löste ut det, sen när hon väl kom in i den sinnesstämningen så körde hon bara på.

Och föresten, jag behöver väl inte nämna att vi INTE tävlar varken om en månad eller på My Dog (vilket vi inte tänkt från början heller). Tänker inte ge mig ut med en hund som riskerar att hamna både här och där men inte där jag tänkt mig..

Galenpanna!

2011-10-27T07:46:00.000-07:00

Ja, nu tror ni förstås att jag menar Nässla, men icke då! Jag syftar på min kära träningskamrat Zandra som i morse skickade en inbjudan till att anmäla sig på rallytävling under My Dog! Själva tävlingsmomentet var väl inte det mest skrämmande utan jag såg framför mig hur vi helt hysteriska letar parkeringsplats i centrala Göteborg (efter att vi sovit på något avlägset hak liknande det vi sov på sist där nere och fryst rumpor och näsor av oss) klockan 6 på morgonen (för att hitta en "bra plats vid banan" åt Zandra). Hjärtat i halsgropen och en flåsande Lova i baksätet innan vi hittar rätt, för att stressa med Zandras lilla gage till dörren, som är stängd eftersom vi är alldeles för tidiga (vilket är mitt fel eftersom jag alltid tror att allt kommer ta en timma extra när jag gör något jag aldrig gjort förut). Sen kommer de närmaste, låt säga, 5 timmarna innan start gå åt till att Zandra frågar mig tusen frågor för att få reda på hur arrangörerna tänkt sig, om det kommer finnas rosetter och annat medans jag blir mer och mer irriterad för jag är nervös, illamående och trött (allt pga urkassa tävlingsnerver). Sen har vi två minuter på oss att visa vad vi tränat på i två månader och resterande timmar innan prisutdelningen att titta på inspelning, analysera allt som gått dåligt och må lite mer dåligt under funderingarna om vi klarade godkänd poäng.

Dock, visade det sig, hade hon inte tänkt att vi skulle tävla där (eller hon själv, men vi måste ju tävla ihop, så är det ju bara) och jag kunde andas ut. Däremot tipsade hon snart om en tävling som är inomhus första helgen i november. Det innebär en månads träning från igår, och med tanke på att vi tränat en bana i fortsättning en gång känns det ganska nära. I alla fall när banan skapade mer frågor än svar! Men, nu hävdar galningen (Zandra, om ni inte förstått det) att hon inte alls tyckte det var så mycket nya saker i fortsättningsklass, vilket hon inte alls tyckte i fredags när vi tränade.. Men, jag tror hon använde sig av den här psykologiska säljmetoden: backa efter avslag. Ni vet, när en dammsugarförsäljare försöker en dammsugare för 20.000 spänn och när du tackar nej och försäljaren frågar om du åtminstone inte kan tänka dig en liten burk rengöringsmedel för 250 spänn då. Och jovisst, det känns ju som att du kan inte säga nej två gånger och vad är egentligen 250 kronor jämfört med 20.000? Just det, det finns en psykologisk benämning på detta fenomen och jag tror Zandra använde det på mig. Först presenterar hon mig för något så jag storknar, sen backar hon och erbjuder tävlingen om en månad. Något jag inte skulle säga ja till i normala fall, men nu känns det som att jag inte kan säga nej två gånger ;-)

Med blondinerna i Stockholm

2011-10-27T00:37:00.000-07:00

Igår fick Zandra och Lystra följa med till våran träningsdejt med Jens. Vet inte om vi hade någon direkt plan förutom att ta med vilt och träna skott. Jag började med att köra markering med skott på Nässla och ja.. vad säger man.. Jo, den här pickadollen (apportkastaren) var nog årets bästa investering för det där behöver vi verkligen träna på! Innan första skottet ens gått av (och ingenting hunnits kastas) så var Nässla långt bort på fältet och sprang. Sprang sprang sprang. Vi gjorde om och samma sak igen med samma resultat. Efter några gånger funderade vi på om vi skulle ha koppel på, men tänkte att det är bättre att passa på nu när vi kan att låta henne lära sig själv att det lönar inget till att rusa så där. Så vi fortsatte och till slut behövde Jens inte ens skjuta utan det räckte att han sträckte upp den i luften för att hon skulle dra iväg.. Loverna blev dock mindre och mindre och tillslut höll hon i sig också och vi kunde avsluta som sig bör. Nu vet jag vad jag kan ta med mig husse ut och göra.. Låtsas skjuta!

Det blev faktiskt en liten flashback att stå där och se hur benen springer och huvudet bara hänger med. Så hade vi ju det med vanliga dummymarkeringar förut.. Samma taktik har ju funkat på dummysar utan skott så jag tvivlar inte på att det kommer att göra det nu heller, nu när jag dessutom kan träna det ofta. Att hon var stadig på WT:t trots miljön OCH skott är ju så här efter gårdagens pass otroligt.

Efter Nässlas lilla uppvisning i hur man gör av med mest möjliga energi utan att åstakomma något så gjorde vi en liten walk up. Några smådetaljer här och där men överlag mycket lyckat. Nässla gick bättre fot än någonsin men det tror jag är för att det var mer störningar. Ju mer desto bättre fokuserar hon, knasbollen.

Sen kände vi oss ganksa nöjda och åkte hem till Jens för lite fika och hundsnack! En mycket trevlig dag. För att titta på lite bilder så kika in på Zandras blogg (länk i början av texten).

Mörker!

2011-10-24T23:48:00.000-07:00

Vad mörkt det har blivit nu! Igår hade vi jaktträning med deltagarrekord, hela fem hundar med respektive bromskloss i kopplet var vi. Tyvärr tog det bara en timma innan det blev mörkt vilket innebär att nästa vecka när vi har vintertid kommer vi inte längre kunna träna i skogen. Vi bestämde oss istället för att ses i ett upplyst motionsområde och träna lydnadsbitarna för jakten. Tror inte hundarna bryr sig så mycket om att det inte är en jaktplats, de går igång ändå på fenomenet skog..

Gårdagen erbjöd inte så mycket för våran del, Nässla fick göra ett långt snyggt linjetag in i skog och vidare ut på fält med stora buskage som hon skulle igenom. Sen var hon pick up dog till sökhundarna och en markering. (Hon har koll på allt hon..)

Nu ska jag återgå till studerandet, har en uppgift som ska in på fredag och efter det börjar C-uppsatsen, själva klimaxet med min skolgång just nu. Är aningen stressad eftersom vi inte vet om vårat ämne är okej, men nu verkar vi ha fått in tid för ett möte med handledaren. Till råga på det ska jag jobba 8-17 hela vecka 45 (en timma bort dessutom!) och måste fixa hundvakt till det. Som ni märker, ingen tid för att sitta här och pladdra på om vädret.

Hungrig Hund

2011-10-21T23:17:00.000-07:00

Nässlas matvanor har verkligen förändrats över tid. Under hela unghundsperioden fram till förra året åt hon inte sin mat om hon absolut inte behövde. Jag lät oftast bli att lägga mig i, tänkte att svälter gör hon iallafall inte. Dock när det närmade sig en vecka kunde jag spä ut maten med blötfoder för att få igång ätandet, det visade sig också att när hon väl började äta med hjälp av topping kom aptiten igång och hon kunde fortsätta äta (utan topping) i några dagar till.

Ranglet Anno 2009

När jag sedan kastrerade henne förra året fick jag börja vänja mig med att hon åtminstone ville äta sin mat, så gott som varje portion. Nu har det här utvecklats till att hon slänger i sig varje portion (och annat hon kommer över) och dessutom tigger om mer! Hon vankar om kvällarna, hämtar sin tomma skål och lägger den i knät på mig, lägger sig mellan framför matskålen och sover.. Tror inte längre det handlar om att hon vill äta för att det är gott (för det har hon aldrig tyckt) utan jag tror att hon på riktigt är hungrig. Mer mat kan jag inte ge henne då hon inte ska bli större än hon är, borde nog snarare gå ner ett kg, däremot har jag börjat ge henne bukfyllnad och fil på mornarna. Filen är för att hon spyr under första morgonpromenaden, det är bara galla vilket många hundar spyr när de är tomma i magen. Så det får hon direkt när vi kliver upp, bara pyttelite för att inte vara tom. Sen får hon till kvällen fodret utblandat med blötlagt havregryn, vilket har lite kalorier men är mättande. Har gjort så några dagar och det verkar fungera bra, hon har inte ägnat resten av kvällen åt svälteri. Förutom kvällsmaten får hon som vanligt frukost och lunch. Kanske kan verka omständigt för andra att ge hunden så många mål, men jag äter ju själv alltid vid de tiderna så det blir inte besvärligare att hälla upp lite mat till hunden då heller. Det svåra i det hela är att ställa om sig själv från en svältande hund till ett matvrak!

Ett snabbt pass

2011-10-20T07:37:00.000-07:00

Sen vi började träna med träningskompisar har förmågan att träna på egen hand nästan försvunnit helt. Ofta hittar jag ställen att träna på under vanliga promenader och tänker att här kan jag göra si eller så, men kommer aldrig till att gå tillbaka och väl träna. Idag hade jag lite träningsabstinens (hur fasiken är det möjligt, hundig helg, tränade med Zandra och Cicci i måndags och var hos Jens i tisdags?!) så jag tog på mig stövlar och med mig två dummysar för en liten övning linjetag på fält. Började med att hon fick gå fot hela vägen och jag var laddad med tålamod och lät bli att säga till hela tiden hon kom ur plats. Det fungerade och tog knappast längre tid än när jag säger till.. Det rör sig om en bra bit hon fick gå (genom en skog) men på fältet blev det betydligt svårare och hon ville hellre äta gräs. Detta ska jag helt klart ta till mig och återkomma till denna plats OFTA och träna på detta, när det ändå ligger i närheten.

Planen var att göra två långa linjetag på fält med högt gräs. Hon skulle få veta att de fanns men vi gick inte raka vägen så hon ändå fick ta sig igenom gräset själv. Den svarta cirkeln visar hur jag gick när jag la ut dem. När jag la ut fick hon se och jag satte henne så hon såg det från det håll hon ska komma.

Gick tillbaka till utgångspunkten och skickade på nr 1. Tyvärr sprang hon i spåret vi hade gått (jag tänkte på det men missade ändå och gick så tajt, klant!) även om hon rättade till sig mot slutet och hamnade rätt utan min hjälp (om det nu är bra..). På skick nr två gick hon klockrent rakt igenom, trots att det dessutom var en hög med extra tätt gräs där på vägen. Duktig. Mer än så blev det inte och jag kände att det räckte för att täcka mitt behov av hundjobb för dagen (plus att jag var tvungen att gå till skolan).

Bli en bättre tränare

2011-10-19T23:06:00.000-07:00

Ett bra sätt att bli en bättre tränare är att träna höns. Här demonstrerar Adam Alsing lite med hjälp av Marie Fogelqvist. Blir faktiskt riktigt sugen att åka och träna, det där är ju hur kul som helst!

Walk up

2011-10-18T07:49:00.000-07:00

Idag var vi en sväng till Jens och tränade lite. Jag kom på en brilliant plan när jag satt i bilen på vägen dit som vi körde efter. För att lätta upp stämningen lite i bloggen så har jag lagt in lite bilder från i våras, idag hade vi inte så här tur med vädret kan jag säga.

Planen var en walk up. Jag hade tänkt med dummysar men Jens hade tinat fyra fåglar, vilket så här i efterhand faktiskt var bättre. Först stod vi vid en sida på ett fält med ryggen åt det håll vi tänkte köra walk upen. Kastade ut en varsin fågel bara någon meter framför oss, hundarna riktade åt det hållet också. Vände upp, gick en bit, vände tillbaka och kastade varsin fågel igen. Då hade vi alltså två fåglar var på en linje framför (bakom) oss.

Sen vände vi upp och började gå på linje (hur stor linje man nu får av två hundförare?). Gick en bra bit när vi stannade och lämnade hundarna och gick iväg framåt. Vände oss om varpå den ena (den som hade den hunden som var mest fokuserad på att det fanns något bakom sig) fick kalla in sin hund.

När den hunden var inkallad skickade den andra av oss sin hund på ett "ut", bara med muntligt kommando. När hunden var inne vände vi och gick en bit till, satte och lämnade hundarna och gjorde om samma procedur fast med motsatta hundar.

När det var klart vände vi återigen upp och gick en bit, stannade och skulle här skjuta med apportkastaren. Den planen reviderades snabbt då jag först och främst själv blev lite chockad eftersom rekylen var betydligt mer än jag väntat mig och jag kände mig som den här killen:
Jag tappade den i backen och hade inte en tanka på att hinna hindra min hund från att ta bollen som sköts iväg. När Jens istället skulle vara tapper att skjuta så insåg jag att Nässla gick upp för mycket och att det är dumt att skjuta iväg något som vi inte kan kontrollera och att vi istället bör träna skott med vanliga dummysar till att börja med. Så här fick vi revidera planen och kastade istället vanliga markeringar med fåglarna som vi fått in. Först kastade jag en markering, gick tillbaka, vände om Nässla och skickade henne på linjetag till den första platsen vi var på. Vände tillbaka och Jens fick skicka på markeringen, för att sedan byta där han kastade markering och skickade Thisbe på linjetag och jag avslutade med att skicka Nässla på markering.

Det blev en väldigt bra övning (när allt ordnade upp sig efter skottincidenten) och vi upprepade samma två, tre gånger till. Med denna övning fick vi träna stadga, fot, långa linjetag, ut på muntligt kommando (och med långt avstånd) samt inkallning och viltvana utan att hetsa upp sig (hundarna alltså, jag och Jens var väl kanske inte alltid så coola;) ). En övning vi klart ska köra igen och som på många sätt kan försvåras (exempelvis kan man skicka första hunden på ut istället för att kalla in, svårt för den som sitter bredvid).

Resultatet då!

2011-10-17T23:11:00.000-07:00

Fick mail i går kväll om resultatet från Working Testet och vi fick 45 poäng.
Ruta 1: 0
Ruta 2: 0
Ruta 3: 18
Ruta 4: 14
Ruta 5: 13

De är hårda i sina bedömningar men det känns ändå som rättvisa poäng. Nu tränar vi vidare med fokus under träning. Började redan igår med Zandra och Cicci och då höll sig Nässla från trams hela dagen. Det som hon dock inte kunde hålla sig från var att äta svamp :/

Dagens Working Test

2011-10-16T11:40:00.000-07:00

Dagen började med lite morgongymnastik, det är viktigt att värma upp inför en så viktig dag som livspremiären i öppenklass.

Ja, vad säger man om resten av dagen då? Jag var ju som sagt inte nervös och det är nog mest för att jag har förträngt dagens prov och inte tränat inför det (osmart taktik). Jag vet inte om det var det eller helt enkelt Nässlas personlighet (tror faktiskt på det sistnämnda) som avgjorde dagens icke-brillianta start. Jag hade tänkt att OM det fanns med en walk up skulle jag antingen ta den sist (och börja med ett sök) eller faktiskt se om det gick att nolla den utan att gå. Men, det visade sig att den var med och att man inte fick välja vilken ordning man ville ta rutorna.. Magont deluxe! I vilket fall, vi tar det från början.

Ruta 1. Dirigering.

Punkt 1. Markering som hunden får ta innan dirigering.
Punkt 2. Platsen för dirigeringen.

Så såg alltså rutan ut. Och varför har jag då målat dit de där små detaljerna som väg och annat oväsentligt? Jo, därför att Nässla sprang rakt igenom (de två meter) skogen och hittade där två ensamma hundar som hon flirtade med innan hon sprang till husse och Thisbe. Detta visste ju inte jag, utan jag stod och försökte kalla in min hund när jag hör Tomas hojta på Nässla.. Domaren sa att detta var att hunden gick ur hand (utom all kontroll ever skulle jag kalla det) och givetvis blev vi nollade.. Domaren skrattade dock och jag kände att skulle det hända någon så var det givetvis pajasen. Och så klart, när alla kan se eländet.

En liten parentes: när jag stod och väntade vid någon annan ruta är det någon som säger att "ja, det är ju så typsikt flattar att springa rakt fram till skogskanten och sen vika av som om det vore en vägg." Well, det gjorde iallafall inte Nässla! ;-)

Ruta 2. Walk up. Här stod jag och var lite lätt illamående (och inte ett dugg mer uppmuntrad av morgonens äventyr) och velade mellan att gå till funktionärerna och fråga om man fick nolla sig frivilligt utan att bli diskad eller om jag skulle göra det. Då kom det dock en elithundsförare och peppade mig och menade att skit händer, låt det isåfall ske. Stärkt av hans sinne för humor och vetskapen att jag inte skulle dö om Nässla inte hade stadga så ställde jag upp och gick in. Hade tur och hamnade med en med högre startnummer än mig vilket uppenbarligen betydde att jag fick börja på vänster sida (ja, jag är rookie på området, är ju bara andra gången vi är ute på jaktprov) och därför starta. Min stora fasa var att Nässla skulle dra iväg när den andra hunden jobbade nämligen.

Först fick vi börja med en liten session fotgående. Inte så bra sådant.. Sen dubbelmarkeringen och där tror jag det brann ordentligt i Nässlas skalle. Hon tog sikte på den ena, sprang över till den andra och sen tillbaka, sprang över en utan att hitta och när jag skulle hjälpa henne lyssnade hon inte. Kallade efter att domaren bad mig och vi bytte sida. Där skulle vi också gå fot men det gick ju inte alls bra så domaren sa åt mig att koppla hunden (tack o lov!). När parhunden jobbade la sig Nässla ner istället, snopet för mig, men ack så skönt! Givetvis nollade vi men jag är nöjd med att hon inte ens hade tendens till att dra efter den andra hunden, det var dagens skräck och det slapp vi. Att hon inte löste uppgiften alls (jag menar, inte ens i närheten av två markeringar) kändes mest som att hon egenligen inte hade samlat ihop sig för dagen (precis som hon hade svårt för markeringen på ruta 1, som inte alls var komplicerad). Det är visserligen inte en "ursäkt" men en lärdom för framtiden. Hon behöver nog få fräsa ur på plats (inte tio mil innan) och sen kan man fokusera.

Ruta 3. Två enkelmarkeringar i högt gräs. Nu går det som det går, jag körde bara på med förhoppningen att vi kanske inte ska nolla alla rutor. Här gick det jättebra, jag skickade henne snabbt när hon ännu var fokuserad på nedslagsplatsen och hon spikade båda. Hon tog en liten omväg in (fram till funkisarna och stigen tillbaka) vilket vi fick två poäng avdrag för, för oss var det dock dagens seger! Jublade glatt när vi kom tillbaka och fick många grattis :) Väldigt stöttande medtävlande, kul!

Ruta 4. Dirigering, ca 70 meter genom högt gräs upp på en "skogskulle". Jag körde vidare i att det går som det går modet (och var skitnöjd över att det inte var något fotgående alls på denna ruta). Skickade henne och hon sprang hela vägen fram och lite till innan jag hann bromsa henne. Eftersom hon kom för långt ut försvann hon ur min kontroll ett tag men jag fick snart (tror jag, känns ju mer som fem minuter istället för fem sekunder) tillbaka henne, dirigerade henne in i rätt område och hon hittade den. Stor lycka för matte!! Avdrag för att jag tappade henne och för dåligt grepp på dummyn, men hur mycket vet jag inte ännu. (Vi väntade inte på resultaten). Jag brydde mig dock inte alls om de avdragen, är så nöjd att hon kom fram hela vägen för det där var ingen kort liten dirigering kan jag säga.

Ruta 5. Markering med osynlig kastare, grön dummy mot mörk bakgrund. Den här rutan hade jag hört mycket ont om.. Många hundar som missat och fått låga eller inga poäng. Först skulle man gå fot, vilket blev Nässlas bästa fot under dagen, förutom att jag fick säga till ordentligt i början (fast domaren var inte imponerad). Stadig (trots att det tog en evighet och mitt hjärta hann gallopera iväg ordentligt under tiden som skytten laddade om). Tyvärr missade även hon lite då hon först sprang upp på berget bakom, men jag lät henne hållas eftersom hon jobbade bra och tillslut hittade hon rätt. Domaren påpekade att vi får avdrag för fotgåendet och att hon sprang för långt ut först, men plus för att jag inte la mig i och hon fick lösa uppgiften själv som en markering. Inte heller här vet jag hur mycket avdraget blev, men återigen, överlycklig ändå :)

Kanske är det så man ska göra, börja med nollor och så blir man glad för vad som än händer som ger något poäng ;) Sen var det trevligt, medtävlande som skojade och var öppna, och även några vi kände igen sen kurser hos Bitte som man kunde prata lite med. Insåg snabbt att vi var ju knappast ensamma om att nolla, fanns även de som gav upp efter det vilket stärkte oss lite att vi ändå fortsatte.

Efter provet var det dags att åka och lämna Thisbe till Jens men innan dess intog vi våran middag utanför bilen. Thisbe försökte få sin beskärda del av mackan men det gick inte så bra. Dock var hon förbaskat söt!

Eftersom vi var en halvtimma tidigare än Jens & co från arlanda så stannade vi till i Ågesta och lät tjejerna tugga ut en sista stund på varandra, tror de behövde det efter alla intryck under dagen.

Husse och hundarna

Nu ska vi bara vänta på resultaten och påbörja århundradets fotgåendeträning. Det här funkar ju helt enkelt inte. Fast jag tror ändå att det är eg inte fotgående som är problemet, det är störningsträning. Så det ska vi träna!

Prinsessorna

2011-10-15T13:36:00.000-07:00

Sängen är 180 bred, inte 120 som det ser ut..

Det är inte lätt att hitta plats i sängen bland prinsessorna. Husse gav upp efter första natten och flyttade faktiskt ut till soffan, men jag förstår inte varför eftersom jag är totalt övertygad om att hundarna (förlåt, prinsessorna) sov PÅ mig och därför inte borde stört hans nattsömn. Visst, ibland är det lite besvärligt när två hundar trycker mot urinblåsan eller andra olämpliga platser men att ha fönstret öppet och kyligt för att få värma upp sig mellan två sötnosar, det är rätt mysigt :)

Zznark..

2011-10-15T11:43:00.000-07:00

Idag var vi uppe på EHDK och spanade in när Zandra tävlade rally med Lystra. De är nu klara för nästa nivå och de är ju bara sååå duktiga, skrapade ihop 97 och 100 poäng!!! Stort grattis! Själv så frös jag mest ihjäl och hade fullt sjå med systrarna sisters när de fick komma ut ur bilen. Efter tävlingen åkte vi ut i skogen och bara var en stund, det är så skönt :)

Efter att kommit hem och duschat av leriga hundar (det går inte att undvika) blev det middag och varsitt oxöra till hundarna. Nässla orkade inte ens äta upp sitt utan somnade istället, Thisbe var inte långt efter. Jag känner att jag också är på väg men ska bara fixa picknick väskan inför morgondagen. I morgon ska vi ju till FRK´s WT och eftersom husse ska med måste jag smöra ordentligt med godfika ;-) Jag ska absolut inte glömma vinterjackan heller..

Är (än så länge) inte ett dugg nervös inför morgondagen. Tillåmed så illa att när Zandra frågade om jag var nervös inför morgondagens tävling visste jag inte vad fasiken hon pratade om =P

Ytterligare ett pass med två hundar

2011-10-14T09:15:00.000-07:00

Idag åkte vi ut till en älgjaktfri skog och tränade lite. Började med ett sök som jag la ut när de fortfarande satt i bilen, 12 dummysar i olika storlekar från 80 gram till 4kg. Hundarna var väl medvetna om att det låg ett sök ute (det där med nosen jag oroade för mig igår verkar över, dock ser hon lite snorig ut så det kanske kan förklara). Inte lätt att gå fot med två hundar så jag sket väl mer eller mindre i var Thisbe gick men Nässla fick allt anstränga sig för att ta sig framåt.

Väl på plats så trodde jag att jag bundit fast Thisbe men tydligen inte då hon drog iväg och började söka på eget bevåg. Själv sprang jag efter och var inte glad.. Tog in henne och skulle binda upp henne (ordentligt) och då drog den lilla *piiiip* iväg igen! (Nässla framstod ju som en stadig liten ängel i sammanhanget). Aja, snart fick jag tillbaka henne och jag chansade inte efter det med att ha henne lös när Nässla jobbade. Och givetvis fick Nässla börja, en hund som förutsätter att söket är till henne får snällt sitta bredvid och se på ett tag.

I vilket fall, sen fick de söka några dummysar var. På den sista blev dock Thisbe fixerad vid några hästar som sprang förbi och då hon lyssnar dåligt under jobb och jag inte är intresserad av att vara ansvarig för en hund som orsakar skenande hästar så fick hon inte ta den sista. Skickade Nässla men hon ställde sig och käkade gräs istället (där fick jag för att jag tänkte att nu när det är kallt behöver jag inte ta med vatten till dem. Nu vet jag, ta med vatten!). Eftersom jag inte kunde använda konkurrensen band jag upp dem och hämtade den sista själv. Gick istället vidare till en vattenplats med massor av vass.

Först tränade jag markering/stadga med båda lösa. Lite kaos så där i början.. Kopplade Thisbe och det gick mycket lättare. Nässla är van vid leken att allt som kastas inte är till henne men Thisbe däremot, hon såg inte ens att jag stod framför henne och blockade, hon var FÖR fokuserad på jobbet. När jag kopplade henne satt hon däremot stadigt. Nässla var en stjärna och klarade av att sitta lös fast jag skickade Thisbe. Ibland fattar jag inte, i måndags kunde jag inte ens vara nära Zandra när hon skickade sin hund på ett linjetag, men idag kan hon sitta lös bredvid en hund som skickas ut på en vattenmarkering?! Visserligen kräver dagens träning betydligt mer fokus från mig så jag är mer planerad, men hänger det verkligen på det?

Efter vattenmarkeringarna körde jag lite ut/inkallning. Här var Nässlas stadga inte så stadig, när jag skulle göra övningen med Thisbe kom hon smygandes efter mig.. Tur att jag lärt in "kommandot" gå tillbaka till där jag satte dig från början vilket gjorde att jag sparade några timmars träning ;) Med Thisbe gick jag ut en bit i skogen, satte henne och gjorde en synlig utläggning av en dummy och sen gick vi tillbaka en bit där jag (försökte) sätta henne och gå vidare in själv. Hon har dock väligt svårt att vända rumpan till något hon förväntas att hon ska få ta, men jag fick till det med mycket envishet. Eftersom hon har förväntan på att få gå ut och ta den direkt på ett utkommando så kallade jag in istället. Snopet sa hon, men hon kom in och fick blötmat istället och sedan skickades hon på ett linjetag till samma. Nässla fick samma övning på ett annat ställe över en liten mur, gjorde den två gånger och andra gången skickade jag henne på ut med bara ett muntligt kommando. Thisbe fick avsluta med samma övning och det gick bra för dem.

Vilken skillnad det är att träna någon annans hund! Jag har ju mina regler på hur saker och ting ska gå till, så måste man börja om med det igen. Visst att Jens tycker vissa saker är okej, men för mig blir det svårt att släppa igenom vissa saker så under de dagarna hon tränas med mig får hon helt enkelt finna sig i att sitta innan start och lyssna på vad jag har att säga ;) Tror jag ska knåpa ihop en liten to do list som han kan få med hunden när han kommer hem :P

Första passet med två hundar

2011-10-13T02:28:00.000-07:00

November 2008, ingen större skillnad med andra ord.

Nu har vi varit ute på det första träningspasset hos Bootcamp Limpan. Phust. Först och främst var det den här grejen med regler. Nässla är ju van med att vi jobbar med de saker vi gör och att man då agerar på ett visst sätt. Det är icke Thisbe och jösses vad besvärligt det blir för mig då! Men, hon får lära sig och det tror jag hon gör fort. Sen då, hur lätt är det att kommunicera och tala om för vilken hund som vad gäller? Jag sätter Thisbe, säger stanna, får viska åt Nässla att hon ska följa med mig och när jag gått tre steg ser jag att den andra svarta följer efter ändå och då ska man få henne att stanna men inte Nässla. Suck, nä då tvärnitar Nässla och stannar så lydigt.. Aja, jag hade gott med tålamod iallfall, tur för mig.

Började med att göra ett litet närsöksområde som jag satte en hund i taget i för att betinga signalen lite. Med Thisbe fick jag först lära henne att sitta kvar och inte börja jobba innan jag sagt något.. Söket gick bra. För Nässlas var det lite svårare att söka, hon letade och höll sig inom området men verkade inte helt med vad gäller nosen, vilket är ovanligt. Jag vet inte om det är situationen som hon har svårt för (att jag drillar med en annan hund samtidigt) eller om det är något nosrelaterat jag borde bli orolig över (å andra sidan var det inga problem när jag tränade med Zandra i måndags?).

Sen körde vi lite dirigeringsövningar med skålar vilket blev både stadga (för den som inte jobbade) och dirigeringar. Jag jobbar med Nässla att förtydliga hur utsignalen SER ut då hon några gånger har misstolkat min hand upp (stopp) som ut. Jag kommer nog att köra bara med båda händerna och muntligt för att göra det tydligt, alternativt inte ha upp handen vid stopp? Jag vet inte, ska tänka igenom det ordentligt, kanske filma också så jag får se hur det egentligen ser ut för hunden. Thisbe tänkte jag först köra ut med men eftersom hon tog för givet att hon skulle få göra det när hon satt halvvägs ut till skålen fick hon istället träna inkallning från den positionen. Svårt sa hon!

Hundarna avslutade det hela med ett litet dopp i pölen så de fick båda en ducsh när de kom hem. Förfälig behandling ansåg Thisbe men nu verkar det glömt ;)

Systrarna sisters

2011-10-12T22:59:00.000-07:00

Igår blev vi en till svarting i huset, Thisbe ska nämligen bo här över helgen när hennes familj är ute på galej. Nässla blev gladare än gladast när hon fick oväntat besök och de blev lika glada i morse när de insåg att syster var där.

Sen första gången de sågs efter valplådan är detta en given aktivitet, även nu på morgonkvisten.

Igår tog vi det lugnt, kände efter hur det var att gå med två och det var helt klart den smidigaste hunden vi vaktat att gå ut med, inga större problem förutom när Nässla har dragkamp med Thisbes koppel.. På kvällen hade vi lite regelutlärning hur vi gör när vi tränar, man tar helt enkelt inte bara för sig hur man vill och sen fick ju båda tränas på att ligga bredvid och se på när den andra jobbar.

I em är det skola och kvällen blir till mamma då vi ska steka ungerskt kål (mumma!!) men resten av helgen är oplanerad. Jag antar att jag bör träna lite inför söndagens WT dock ;-) Får se om jag får till det med två hundar. Träna alltså.

Tid för att köra en mil (ohundigt!)

2011-10-09T22:16:00.000-07:00

En lärare till mig (ekonom såklart) räknade ut vilken tid det egentligen tar att köra en mil, om man räknar in arbetstiden som krävs för att ha råd med bil, försäkring, bensin mm. Dessutom har han lagt till tid man faktiskt lägger ner på bilen, som skrapa rutor, tvätt etc. Vad kom han fram till då?

Anta du köper en bil kontant för 100 000kr och bilen har en halveringstid på tre år och kör 1000 mil om året. Försäkring kostar 4000, skatt 2000 och total summa för sommar och vinterdäck på ett år hamnar på drygt 2000. Om vi ihop med detta lägger in service, parkering, spolarvätska (och annat "småplock") får man en årskostnad på 38667 kr plus 10 kr per mil i bränsle. Detta ger, räknat på de 1000 milen, en kostnad på 49kr/milen. (Här skulle de flesta slutat räkna men min lärare räknade som sagt ut tiden).

Anta sen att du tjänar 25000 minus 30% i skatt fördelat på 160 timmar, vilket ger en nettolön på 109 timmar. Räknar man sedan hur mycket minuter detta blir (och även lägger till några minuter för tvätt, skrapa rutor etc) blir den totala tiden man lägger ner på en mil 28 minuter.

Anta att du kör 50km/h. Antal minuter för att köra en mil blir då 12. Om jag dessutom lägger till den tiden jag räknat ut ovan (28min) tar det 40 minuter att köra en mil. Översatt i timmar blir det 0,7 vilket i sin tur innebär 15km/h.

Slutsats? Det tar lika lång tid att cykla som att ta bilen!

Norsk rally

2011-10-07T04:25:00.000-07:00

Jag och Zandra har förhoppningar om att när rallylydnad blir officiellt i Norge efter nyår så kan man bli champion där (vilket man inte kan bli i Sverige) och med det måste vi ju dit och tävla ;-) Kollar in deras skyltar men känner mig aningen förvirrad av vissa.. Som den här:

Aja, det är väl bara att leta vidare så kanske man hittar förklaringar på momenten också. Vissa skyltar som har samma innehåll (som sitt framför, runt höger etc) ser totalt annorlunda ut så det blir ju extra svårt.

(Ja, jag vet, vi har inte ens börjat tävla i fortsättningsklassen, men det gäller att ha framförhållning)

Tillägg: Nu har jag hittat vad skylten betyder. Hunden ska vara framför en och sen ska den ta sig till sittande utgångsposition på vänster sida. Typ, alla skyltar och förklaringar finns att läsa här . Såg att de har en skylt som innebär att man lämnar hunden stående och då ska domaren gå fram och stryka hunden över ryggen :O I klass två dessutom..

Lite tankar

2011-10-06T11:57:00.000-07:00

På hundpromenader finns det gott om tid för reflektion och vad är inte bättre än att reflektera över hunden då? (Ärligt talat kommer det en hel del tankar om skolarbete också när jag går, är oerhört kreativ då). Mina senaste tankegångar gäller att det känns ändå inte helt dumt att det här med Nässla + fåglar = mindre katastrof. Visst, det var ju inte den roligaste dagen när jag insåg att vi inte hade kommit så långt som jag trott, men ibland har jag tänkt att årets otroliga framsteg inte har berott på någon träning från min sida. Givetvis har jag inte alltid tänkt så, men ibland kommer funderingarna om det bara berodde på att jag hade kastrerat henne som vi helt plötsligt kunde träna med andra ekipage och hon kunde lyssna i jaktsammanhang utan att bli stressad. Exempelvis stod det ju i senaste numret av apportören (alternativt charmören, men jag tror det tom stått i båda) att de helst inte vill att man kastrerar då det förutom att minska avelsbasen även ger felaktiga provresultat då vissa hundar blir lugnare (och därmed bättre på prov) av en kastrering. Och när jag läser sånt tänker jag att ja, kanske är det inte hårt slit som gjort framstegen. Men, när jag fick beteendet vid viltsituation för mig så inser jag att nä, det är inte kastreringen utan faktiskt en del arbete. Och, om vi har klarat det med de situationerna vi hittills har jobbat oss igenom ska vi ta oss igenom viltbiten också. Trots att vi inte har en till livmoder att ta bort ;-) Sen, en sak som jag inte tänkt på men som slagit mig. När vi var hos Sörmlands hundsskola för FARTestet sa Håkan att Nässla är en sån hund som behöver få lära sig en sak i en lugn miljö, träna miljön för sig för att sakta, sakta sammanfoga det. Vad rätt han hade (och många bra saker i övrigt att säga under det där testet, det var nog bland det mest prisvärda jag gjort med Nässla). Men jag sätter mig inte och tycker att Håkan sa att hon är för känslig för miljön för att alls lyckas med jakten utan jag ska jobba igenom det, med de råd jag fick och får av andra människor jag litar på idag.

Så, till något helt annat: idag tränade jag dirigering inspirerad av kursen. Eller snarare, jag var inspirerad av kursen och ville träna dirigering. Tankarna var höga om Nässla och det blev mest bara pannkaka. Vid lämpligt tillfälle ska jag göra om och göra rätt så hon får en ärlig chans till lyckande. Dumma, dumma, dumma matte!

Dagens kurs

2011-10-05T12:47:00.000-07:00

Jag borde rapportera en del från kursen men känner mig så såsig i skallen, det blev en lång dag. Men, överlag skötte sig Nässla bra, ibland när vi transporterade oss mellan områdena blev jag så stressad så jag inte kände att jag hann träna fint fot men annars höll hon sig i skinnet. Hon fick agera pick-up dog, vilket känns lite flådigt för en hund som inte ens startat ;-) Men hon gjorde det hon skulle så jag är nöjd. Hon höll sig hyfsat lugn också trots att hon så klart gick i taket när hon upptäckte var vi var.

Några nya övningar blev det väl direkt inte men det skapade ändå lite pepp på att faktiskt träna det som vi har svårt för och att förnya sig lite. Om jag hinner i morrn ska jag fixa lite, annars får det bli på fredag fm. Ska fundera ut några riktigt bra övningar så jag får in de inslag jag faktiskt vill ha så jag inte bara på slentrian tränar vidare på de gamla övningar.

Vad gör man?

2011-10-04T10:19:00.000-07:00

När man nyss har klivit ur bilen med nya dummysar som ska premiäranvändas och hunden börjar med att käka på en människobajs? Utan godis på fickan (nä, jag tänkte knappast belöna bajsäteriet men det är en effektiv metod att bli av med snusklukten/avlagringarna i truten att fylla hunden med köttbullar) eller en vattenslang heller för den delen är det bara att försöka få hunden att hålla sig bortom två meter från en och gärna börja gräva och äta efter svamp. Hellre en kolsvart dummy än en bajsbrun..

Givetvis är hunden jättetaggad på mig och jag får ge kommandot backa i all evighet, leta rätt på en pinne (ibland är det inte dumt med pinntokig hund) och kasta in den i skogen så hon kommer av sig. Planen funkar och snart har det passerat en och annan tryffel och vi kan jobba enligt planen med en någorlunda okej mun. Man får vara glad för det lilla (uppenbarligen ett motto när man lever med den här vesslan) över att jackan inte hann få sig en avtork, ny som den är.

I morgon ska jag vara funktionär på dirigeringskurs högre nivå hos uppfödaren. Nässla (eller V som i vesslan som uppfödaren kallar henne) får också följa med, det blir nog bra miljöträning. Själv hoppas jag att kunna sno åt mig en och annan bra övning som jag kan träna.

Dialog

2011-10-04T06:39:00.000-07:00

Idag utspelade sig följande dialog mellan mig och Nässla. Vi hade nyss kommit hem efter att ha skjutsat mamma när vi hoppar ur bilen.
Nässla: -Ska vi in?! Jag måste ju pinka!
Jag: -Okej, då går vi runt staketet då så du får göra vad du ska.
Nässla (tvärnitar) - NÄ, den lilla rundan går inte, jag måste nog bajsa också! (Kniper lite lätt)
Jag: Okej, då tar vi den andra rundan då, men det får gå fort för jag behöver också gå in och pinka.
Lunkar iväg längs våran korta rutt tills vi kommer till hörnet runt vallen.
Nässla: -Nu går du åt fel håll!
Jag: - Nä, vi ska bara gå runt vallen och göra behov.
Nässla (slänger sig på backen): Jag kan INTE gå åt det hållet. Det är fel.
Jag (går fram och försöker få med henne): Skärp dig
Nässla (som nu vänder upp på rygg): - Jag.. döööör.. måste... till.. rastparken..

Den lilla slinkan, hon försökte (och lyckades nästan!) ta med mig till rastparken istället för att gå in. Ibland är hon för smart för mitt eget bästa. Jag har sagt det förr och säger det igen: Always keep your flatcoated stupid.

Pappa är sjuk

2011-10-03T11:09:00.000-07:00

Ja, ingen farlig åkomma, bara förkylning, men han själv är övertygad om att han har fått fågelinfluensan. För att jag la fåglar i en frys han har haft mat i. Jag tror dock inte åsynen av döda fåglar är så smittsam.. Nu är de iallafall flyttade hem till våran "nya" frys, hoppas den håller ihop.

Har nyss kommit hem från ett pass med tjejerna, vissa saker gick fint, att inte bada gick sämre ;-) Fast hon stack aldrig och badade under kommando, antar att man får vara glad för det lilla. När vi gick hem hade det blivit kolsvart (finns inga lampor i våran skog) varpå jag sa: "möter man nån nu skiter man ju på sig" varpå det tog en halv minut innan vi upptäckte att det satt några längre fram och grillade! Inte nog med det, när vi fortsatte gå mötte vi ett trettiotal ungar med pannlampor mitt i urskogen. Det blev lite obehagligt till slut och hundarna verkade flippa ur sen också, det skälldes på både stenar och stubbar till slut. Att vara pedagogisk och stanna och låta de avreagera sig fanns liksom inte, inte när man inte ens själv såg skillnad på om stenen skulle vara ett vildsvin. Skällande hundar i en kolsvart skog är rätt läbbigt!

Inte bra!

2011-10-01T02:04:00.000-07:00

När man har en frys full med fåglar och det visar sig att frysen inte fungerar, då är det inte så bra. Till pappas förtret hade han dock precis städat ur sin stora frys och jag kunde nödlanda pippisarna där men nu tror han att han kommer få fågelinfluensa.. Det verkar dock som om det växer gamla frysar på träd för bara någon timma efter dödsbeskedet hos frysen ringde pappa och berättade att han hittat en till skänks. Det är dagens plan det!

Föresten, la ett spår med Cicci igår som vi gick idag. Betydligt bättre än när jag gick spåret själv men det behövs defenetivt lite påminnelse om hur man gör den där leken korrekt. Nu när hon tappar spåret blir hon näst intill hysterisk och bara springer runt "Vart är spåååret??? Ahhh, det kommer försvinna, spring spring spring så kanske jag springer på det!!" Aja, jag ser ju iallafall tydligt när hon kommer ur spår.. Vi får träna mer helt enkelt.

Dirigeringsträning i Ågesta

2011-09-29T12:41:00.000-07:00

Idag var vi en sväng till Ågesta och vi hade verkligen vädret med oss! Strålande solsken, så härligt. Jag hade beställt lite fåglar från en kontakt nära Jens så han hade hämtat kvällen innan, ett riktigt kap med 50 kajor och tio trutar samt några andra enstaka så idag hade vi fåglar med oss.

Vi började dock med en LÅÅÅÅÅÅÅNG markering med dummy med streamer. Det gick så strålande så vi gjorde bara en rep var. Sen gick vi till ett ställe och körde riktigt djupt sök för Thisbe, men då det var svårt (och varmt) fick hon vila och Nässla tog in den sista. Innan vi gick vidare körde vi en "inte tjuva markering" på Nässla och hon höll i sig. Hon kändes allmänt betydligt mer lugn idag jämfört med förra gången vi körde där med fåglar, skönt att det går i rätt riktning.

Sen gick vi vidare till vattnet och tänkte ta samma övningar som sist, de var ju så bra. Det finns en nackdel med ett sånt tänkt - hundarna "vet" vad som komma skall och det blir lite mer komplicerat (när man gör om övningarna och inte bara gör som hundarna tror att vi ska). Visst kan det vara bra störningsträning på sitt sätt, men jag föredrar att hunden inte vet vad som väntas eftersom det faktiskt är så verkligheten ser ut. Så nästa gång måste vi vara på en ny plats för att få bra effekt av våra övningar. Började med markering i vattnet som hundarna skulle låta bli för att ta en dirigering upp i skogen. Thisbe ut först och gör det galant även om hon tjyvar och helst inte vänder bort från vattnet till att börja med (finns med på filmen nedan, se hur snabb hon är, det ser nästan ut som snabbspolning). Sen var det Nässlas tur på samma övning men dirigering i en annan riktning. Tyvärr skickade jag henne parallellt med den stig vi brukar köra på så det blev två omtag innan hon kom rätt. På filmen är det de sista två, notera hur man visst kan låta arg på visselpipan.

Sen skulle de dirigeras i vattnet förbi markering i vattnet. Thisbe var först ut men hon förstod inte alls. Omtag efter omtag så bröt vi tillslut eftersom fågeln dessutom började försvinna iväg. Nässla skickades och hon gjorde det suveränt! Förutom att hon skiter helt i störningen så tog hon sig också förbi doftområdet där fågeln hade legat till att börja med (bredvid en "ö") men sedan flytit iväg längre bort. Tyvärr tog hon landvägen tillbaka (även om det för min del egentligen inte gör något då det går betydligt fortare, men det finns ju kinkiga domare så det är väl bäst att köra konsekvent på det antar jag).

Sedan gjorde vi om med Thisbe åt ett annat håll, vilket går att se på filmen. Även här drogs en gång till dummyn men sen gick hon rakt på, det var lite lättare med vindriktningen på denna. Efter det fick de göra samma övning men skickades åt motsatta områden och nu klarade Thisbe det (nästan) direkt. Nässla klarade det också bra - tillslut. Inte för att hon var mer fokuserad på störningen men hon sprang i mitt spår längs vattenkanten! Grrr! Men jag fick tillbaka henne till mig och då gjorde vi det rätt. Vattenvägen till fågeln och vattenvägen tillbaka. Det är lite med på filmen men då kameran satt så tokigt har jag bara med när hon klättrar sig fram till fågeln. Vilken tjej hon är!

När jag kom hem kom bror över med en frys till (har redan en extra för alla mina klövar) så jag fick ner dagens fynd. Igår kom ett paket med 17kg från TEBA så nu har jag massa nya och fina dummysar i olika vikter (även om 4kg kändes lite väl tung nu när jag väl har den) och även en apportkastare! Tjohoo. Har även fått tillstånd att skjuta med den där vi tränar så nu jäklar, det kan ju inte finnas några anledningar för oss att inte starta på B-prov till 2012.

Nä nu hörrni, i morgon bitti är det tenta så jag kanske ska läsa lite. Eller nåt ;)

Vidriga metoder!

2011-09-28T23:17:00.000-07:00

På tal om det här med el på lydnadsplan så florerar det just nu en film på hur några längre ner i europa tränar apportering. Innan jag länkar till filmen ska jag bara se till att varna ordentligt! Filmen är vidrig och är du känslig så klicka inte! För dig som inte avskräcks så är filmen här. Det gör så ont i hjärtat att se någon träna sin hund på det sättet. Och det är ju bara ett lydnadsmoment?! Hur värt är det att hunden ska sitta rätt när den håller i en apportbock? Hur kan man ens finna något nöje i en sådan behandling och vad är det som lockar en människa att åka till träningsplan med sin hund när man planerar att utföra såna handlingar?